LIN3-kursen börjar sjunga på sista versen. Projektet börjar vara färdigt, lite finputsning skulle inte skada, men det är sånt som går att göra vartefter.
Jag håller också på med den sista individuella kursen i form av en EduKlinik och lär mig använda programmet Adobe Illustrator. Just nu känns det mera utmanande än Moodle. Samtidigt känner jag av att det jag har lärt mig i ett program kan vara till stöd i ett annat osv., så det tekniska kunnandet blir allt starkare.
Det pedagogiska kunnandet utvecklas också hela tiden, inte bara i arbetet utan också tack vare LIN-kurserna. Jag har fått många idéer och kan återvända till mina anteckningar när jag planerar olika undervisningstillfällen och kursupplägg.
Nu återstår det att se om jag fortfarande jobbar som lärare i höst...
onsdag 2 juni 2010
tisdag 4 maj 2010
projektet
Äntligen, får jag väl säga, är det dags och finns tid för att jobba med själva projektet! Hittills har det gått bra, tror jag. Vissa tekniska detaljer har jag redan behövt hjälp med, och fått bistånd av Camilla, tack för det!
Det förargliga var att min tanke om att använda olika färgkoder för hjälp med substans och hjälp med användandet av word inte fungerar. Camilla och jag lyckades åtminstone inte hitta något sätt att byta färg på rubrikerna på de olika resurserna man lägger till. Inne i texten går det att byta färg, men inte på rubriken, och det var rubrikerna jag skulle ha velat ha olika färg på. Det blev till att använda symboler i stället.
Jag har också haft lite svårt att komma ihåg hur man länkar hit och dit, och Camilla fick också lov att lära mig hur jag gör för att få resurserna att "hamna" där man vill ha dem, men det tar sig :)
Det förargliga var att min tanke om att använda olika färgkoder för hjälp med substans och hjälp med användandet av word inte fungerar. Camilla och jag lyckades åtminstone inte hitta något sätt att byta färg på rubrikerna på de olika resurserna man lägger till. Inne i texten går det att byta färg, men inte på rubriken, och det var rubrikerna jag skulle ha velat ha olika färg på. Det blev till att använda symboler i stället.
Jag har också haft lite svårt att komma ihåg hur man länkar hit och dit, och Camilla fick också lov att lära mig hur jag gör för att få resurserna att "hamna" där man vill ha dem, men det tar sig :)
fredag 12 mars 2010
reflektioner efter planseminarierna
Dagens planseminarier var intressanta och givande, jag tror att vi alla fick användbara ord på vägen så att vi kan komma oss vidare med våra arbeten.
För mig gäller det framför allt att strukturera innehållet som ska läggas ut på Moodle. Vad ska jag ta med, hur mycket och var ska det placeras för att bli så användarvänligt som möjligt? I vilken mån kan jag använda färdigt material och vad måste jag producera själv?
Min tanke är nu att gå vidare enligt de tips jag fick idag:
Jag strukturerar upp innehållet i olika huvudområden:
- anvisningar för hur man skriver ett vetenskapligt övningsarbete
- hjälp med att utnyttja olika funktioner i Word
- hjälp med litteratursökning via Nelli
- "checklista" med substansfrågor för varje centralt avsnitt i en temaseminarieuppsats
Dessa fyra huvudområden struktureras också upp enligt tre nivåer:
- FAQ, dvs. de mest grundläggande frågorna som kan uppstå för den som inte är van att skriva vetenskapliga texter med stöd av IKT
- länkar till hjälpfunktioner, kombinerade med ett diskussionsforum
- checklistor gällande substansfrågor struktureras upp enligt de tre skedena i uppsatsskrivandet, dvs. idé, plan och färdig uppsats. Checklistorna används också som stöd för opponentskapet, både i planskedet och gällande den färdiga uppsatsen.
Man skulle också eventuellt kunna tänka sig att ta med tanken om lärandemål i processen, så att också strukturen på hjälpfunktionerna skulle bygga på det grundläggande som alla måste kunna för att bli godkända; det som är bra att kunna för den som vill fördjupa sig i ämnet; och det som är lite överkurs för den som är extra intresserad och verkligen vill satsa på den här uppsatsen med tanke på vidare studier.
Förutom detta används också Moodle som forum för information under kursens gång och för inlämning av planer och färdiga uppsatser, så att studerande kan bekanta sig med varandras arbeten.
För mig gäller det framför allt att strukturera innehållet som ska läggas ut på Moodle. Vad ska jag ta med, hur mycket och var ska det placeras för att bli så användarvänligt som möjligt? I vilken mån kan jag använda färdigt material och vad måste jag producera själv?
Min tanke är nu att gå vidare enligt de tips jag fick idag:
Jag strukturerar upp innehållet i olika huvudområden:
- anvisningar för hur man skriver ett vetenskapligt övningsarbete
- hjälp med att utnyttja olika funktioner i Word
- hjälp med litteratursökning via Nelli
- "checklista" med substansfrågor för varje centralt avsnitt i en temaseminarieuppsats
Dessa fyra huvudområden struktureras också upp enligt tre nivåer:
- FAQ, dvs. de mest grundläggande frågorna som kan uppstå för den som inte är van att skriva vetenskapliga texter med stöd av IKT
- länkar till hjälpfunktioner, kombinerade med ett diskussionsforum
- checklistor gällande substansfrågor struktureras upp enligt de tre skedena i uppsatsskrivandet, dvs. idé, plan och färdig uppsats. Checklistorna används också som stöd för opponentskapet, både i planskedet och gällande den färdiga uppsatsen.
Man skulle också eventuellt kunna tänka sig att ta med tanken om lärandemål i processen, så att också strukturen på hjälpfunktionerna skulle bygga på det grundläggande som alla måste kunna för att bli godkända; det som är bra att kunna för den som vill fördjupa sig i ämnet; och det som är lite överkurs för den som är extra intresserad och verkligen vill satsa på den här uppsatsen med tanke på vidare studier.
Förutom detta används också Moodle som forum för information under kursens gång och för inlämning av planer och färdiga uppsatser, så att studerande kan bekanta sig med varandras arbeten.
tisdag 16 februari 2010
fortsättning
Efter gårdagens individuella mentorträff har jag fortsatt med att skapa det pedagogiska manuskript som jag ska presentera vid planseminarierna. Själva grundstrukturen på kursen är fastslagen sedan tidigare, det jag kommer att få jobba med är förverkligandet av de nätbaserade redskapen för självhjälp som så småningom börjar ta form i mina tankar.
Manuskriptet är gjort i form av en bild, som inte är så överskådlig eftersom jag är en vän av text och gärna vill ha med långa förklaringar, varpå texten blir så liten att den knappt syns :) Det skulle förstås ha gått att använda sig av enbart figurer utan text, men då blir bilden så godtycklig, tycker jag. Den skulle kunna illustrera vilken enkel process som helst.
Jag har utgått från en färdigt formaterad mall i PowerPoint (det hade kanske varit smartare att skapa en egen helt från början), med cirklar som symboliserar närstudieträffar, pilar som symboliserar studerandes självständiga arbete mellan närstudieträffarna, rektanglar som symboliserar lärarens verksamhet och en lång pil som utgör en tidsaxel för kursen. Det enda som känns lite innovativt (fastän det kanske inte alls uppfyller kriterierna för innovativitet...) är att kursen avslutas med en pil i stället för ett t.ex. fyrkantigt mål. I den sista pilen finns studerandes lärandemål, och tanken med detta är att lärandemålen inte enbart innebär en avslutning på en kurs, utan de ger också beredskap för vidare studier och nya vetenskapliga uppsatser och rapporter.
Manuskriptet är gjort i form av en bild, som inte är så överskådlig eftersom jag är en vän av text och gärna vill ha med långa förklaringar, varpå texten blir så liten att den knappt syns :) Det skulle förstås ha gått att använda sig av enbart figurer utan text, men då blir bilden så godtycklig, tycker jag. Den skulle kunna illustrera vilken enkel process som helst.
Jag har utgått från en färdigt formaterad mall i PowerPoint (det hade kanske varit smartare att skapa en egen helt från början), med cirklar som symboliserar närstudieträffar, pilar som symboliserar studerandes självständiga arbete mellan närstudieträffarna, rektanglar som symboliserar lärarens verksamhet och en lång pil som utgör en tidsaxel för kursen. Det enda som känns lite innovativt (fastän det kanske inte alls uppfyller kriterierna för innovativitet...) är att kursen avslutas med en pil i stället för ett t.ex. fyrkantigt mål. I den sista pilen finns studerandes lärandemål, och tanken med detta är att lärandemålen inte enbart innebär en avslutning på en kurs, utan de ger också beredskap för vidare studier och nya vetenskapliga uppsatser och rapporter.
fredag 12 februari 2010
Efter att vi hade grupphandledning senast har jag bytt kurs för min projektidé, eftersom det inte ännu är klart om jag är den person som ska planera kandidatseminarierna i vårdvetenskap för läsåret 2010-2011, medan det däremot är klart att jag planerar kurserna i hälsovårdsadministration. Upplägget är emellertid detsamma, och kan tänkas utgöra en allmän modell för självhjälp till genomförande av ett vetenskapligt övningsarbete på olika nivåer.
LIN3 Projektidé, Yvonne Näsman
Kurs: Temaseminarier inom vårdvetenskapligt förankrat ledarskap 707330.0
Målsättning för virtualisering: underlätta studerandes uppsatsskrivande genom att erbjuda dem redskap till självhjälp, gällande både substans och tekniskt utförande. Underlätta lärarens arbete genom att behovet av individuell handledning minskar.
Tidsplan: förverkligas under vårterminen 2010, den färdiga produkten presenteras vid seminarierna 04.06.2010
Resurser: tidsmässiga resurser – jag har 270 timmar inskrivna i min arbetsplan för deltagande i LIN3; kollegiala resurser – ev. diskussioner med övriga lärare som brukar hålla samma kurs i Hfors; v.b. hjälp av EduTechLab med tekniska lösningar; handledning inom ramen för LIN3. Separat finansiering behövs inte.
Nyttjanderätt: enligt ÅA:s överenskommelser om upphovsrätt
Tidsplan: utvecklingsarbetet har redan inletts i och med att LIN3-kursen startat och projektidén börjat formas. Kursplanen presenteras vid seminarierna 12.03.2010. I planen ingår också en preliminär strukturering av innehåll, val av material, övningsuppgifter och medium för förverkligande. Utvecklingsarbetet bygger på en struktur som redan finns i Moodle. Produktionen av målbeskrivningar och instruktioner görs under tidsperioden veckorna 11–20. Kursen pågår hela läsåret 2010-2011 med start i september. Utvecklingsarbetet väntas vara slutfört till seminarierna 04.06.2010, vilket ger mig gott om tid att presentera materialet för examinator och undervisande kolleger. Tanken är att pröva innehållet och metoderna i dialog med LIN3-handledaren och deltagarna i LIN-gruppen under vårterminens gång. Jag har också vidtalat en studerande som är intresserad av att fungera som ”testperson”.
Pedagogisk planering: virtualiseringen syftar till att tjäna som stöd för studerande mellan närstudieträffarna, som hålls tre gånger inom kursen. Vid första närstudietillfället ger läraren en introduktion till uppgiften. Innehållet i introduktionen anpassas till studerandes förkunskaper. Vid andra närstudietillfället presenterar studerande sina planer, och vid det tredje närstudietillfället sina färdiga uppsatser. I kursen ingår också opponentskap, som är muntligt i planskedet och både muntligt och skriftligt i slutskedet. Virtualiseringen kan förhoppningsvis minska studerandes behov av individuell handledning gällande småsaker i uppsatsen och hjälpa studerande att strukturera sitt självständiga arbete. Modulerna formas enligt temaseminarieuppsatsens olika delmoment, så att den första stora modulen handlar om att göra en plan för temaseminarieuppsats och den andra modulen handlar om vägen från plan till färdig uppsats. Inom ramen för modulerna finns mindre moment, t.ex. hur man skriver en inledning, hur man formulerar syfte och frågeställningar osv.
Varje moment omfattar ett antal reflektiva utvärderingsfrågor gällande uppsatsens substans, och även en checklista med skrivtekniska detaljer och länkar till t.ex. Captivate-presentationer gällande effektiv användning av Word.
måndag 1 februari 2010
andra pedagogikföreläsningen
Deltagande i pedagogikföreläsning nr 2: Professor Sven-Erik Hanséns avskedsföreläsning ”Att tjäna fosterlandet och mänskligheten. Personliga perspektiv på bildning och högre utbildning”. ÅA i Vasa 29.01.2010 kl 14-15.
Bakgrund: Professor Sven-Erik Hansén har fungerat som Åbo Akademis rektor för Vasaenheten sedan 1998. Han avgick med pension vid årsskiftet, och avtackades den 29.01.2010, då han också höll sin avskedsföreläsning. Professor Hansén kommer att, som professor emeritus, fortfarande handha t.ex. vissa handledaruppgifter inom akademin. Hansén är både filosofie doktor och doktor i pedagogik, och har under åren gjort sig känd för att eftersträva och upprätthålla ett humanistiskt bildningsideal som i mångt och mycket är överensstämmande med det ideal mitt huvudämne vårdvetenskap står för.
Personliga förväntningar inför tillfället: rubriken visar på Hanséns starka förankring i lärarutbildningen, och samtidigt på hans humanistiska ideal. Jag har under mina egna studier i pedagogik fått lära mig att folkskoleväsendet, och folkskollärarna, karakteriserades av fosterländskhet och religiositet. Man kan ana något av detta arv i rubriken, samtidigt som man också i valet av ”att tjäna mänskligheten” ser spår av den humanism som är ett förhärskande ideal i dagens skolvärld. Bildningsbegreppet för tankarna till de stora tyska filosoferna och ett livslångt lärande. Jag föreställde mig alltså att föreläsningen skulle beröra lärarutbildningen och lärarnas fostrargärning, men också människans utveckling och förmåga att växa som människa under hela livet.
Referat av tillfället: dagens universitet verkar både på en lokal och en global arena. Enligt Hansén borde universitetet i dag och framöver fortsättningsvis stå för bildning, med ett inslag av Humboldts idealism, trots att begrepp som kvalitet och effektivitet har tagit överhanden. Som offentligrättslig institution med autonomi kan universitetet fortfarande stå för ett politiskt frihetsideal. Det viktiga är att universiteten också förmår föra ut denna bildning till praxis på den praktiska verklighetens villkor. Bildning handlar om människan, om humanitet, om överblick och helhetssyn, om en hel och sund människa som ideal, om att göra människan gott och i slutändan om människans liv och existens. Om bildning ersätts av kvalitet, som dessutom reduceras till ekonomi, resultatansvar och effektivitet utesluts många värdefulla aspekter. Dagens västerländska universitet står också i en stor skuld till tredje världen, där vi bör förverkliga ansvaret för den andra människan och präglas av en vilja att göra gott, vilket inte alltid sker då universitet tävlar sinsemellan om att uppfattas som toppenheter.
Suck, jag försökte skriva mera här än i den rapport jag lämnat in till Camilla, men det blev så krångligt då jag kopierat en del från Word och skrev en del direkt i bloggen... jag lyckades inte "clear codes" så att jag skulle ha fått bort alla smyg-HTML-koder som tydligen fanns med, så nu orkar jag inte skriva om eländet...
Om det är någon som vet hur man gör för att få bort koderna när man inte vill skriva i HTML-läge tar jag tacksamt emot den informationen.
fredag 29 januari 2010
första pedagogikföreläsningen
I studiekraven för LIN3-utbildningen år 2010 ingår deltagande i minst två pedagogikföreläsningar. Jag deltog i den första i går. Jag valde att delta i en workshop om hur man formulerar kursbeskrivningar inklusive lärandemål (learning outcomes, oppimistavoitteet). Tillfället hade mera karaktär av en föreläsning än av en workshop, men diskussionen var också ganska livlig. Utöver lärandemålen diskuterades också e-tentamen.
Tillfället hölls av FD Monica Nerdrum från Lärcenter i Åbo. Vi fick en användbar och välplanerad handbok, "Kurs- och undervisningsplanering vid Åbo Akademi - praktisk handbok", där man hittar både information om kvalitetsmodellen för kurs- och undervisningsplanering vid ÅA och praktisk information om hur vi skapar och reviderar kurser i kursdatabasen i MinPlan. MinPlan är ett redskap för studieplanering, där lärarna beskriver aktuella kurser och studerande kan anmäla sig till kurser enligt sin personliga studieplan, om vi tar det enkelt. Om jag har förstått saken rätt kallas motsvarande sak "hops" på finska. (Jag fick gnugga tankeknölarna en stund innan jag förstod vad finskspråkiga kollegor pratade om när jag hörde dem säga ops och hops med jämna mellanrum under ett möte en gång :))
Diskussionen kring och införandet av lärandemål i MinPlan är på sin plats. Många gånger har jag upplevt att de målsättningar för och beskrivningar av kursinnehåll som finns i dag är på ett så övergripande och abstrakt plan att man som lärare har svårt att veta vad man egentligen ska ta upp - kurserna ger ibland ett intryck av att omfatta "allt" - och det är säkert på motsvarande sätt svårt för studenterna att riktigt veta vad de kan förvänta sig av en viss kurs.
Under gårdagen fick vi bl.a. lära oss skillnaden mellan nuvarande beskrivningar av mål och innehåll respektive lärandemål - de förra är "lärarcentrerade", dvs. de beskriver vad läraren erbjuder med sin kurs, medan de senare är "studerandecentrerade", dvs. de beskriver vad studenten ska kunna efter avslutad kurs. De av oss som hade deltagit i LIN1 kunde nicka igenkännande, och tänka i banorna "must know, should know och good to know" som vi lärde oss under den kursen. Lärandemålen handlar alltså om "must know", de anger minimikraven på vad studenterna ska kunna för att bli godkända.
En reflektion kring detta gällande varje enskild kurs hjälper läraren att bygga upp strukturen på kursen och planera en strategi. Vi har ett visst kursinnehåll, vi har målsättningar - och målsättningarna utgör inte bara en flummig tanke om "fördjupad kunskap" och "ökad förståelse" - de konkretiseras i form av vad studerande ska kunna och hur denna kunskap kan mätas och utvärderas. Lärandemålen formuleras bl.a. med hjälp av aktiva verb. "Aktiva verb" kan i detta fall t.ex. vara "redogöra för, analysera, konstruera, värdera" osv. Man bör undvika verb som "bekanta sig med, förstå, begripa, veta, få insikt i" osv. eftersom dessa verb uppvisar s.k. osynlig verksamhet och är svåra att utvärdera.
När man formulerar lärandemål utgår man från kärnstoffet, alltså det mest centrala innehållet i kursen. Detta innehåll indelas i tre delar: kunskaper, färdigheter och kompetenser eller attityder (knowledge, skills, competences). Det handlar allså om att studerande utvecklas kognitivt, lär sig handla eller utöva någonting samt också reflekterar över känslor, inställningar och värderingar gällande ämnet. Som jag ser det, är dessa nivåer också ett uttryck för att vi eftersträvar bildning och inte enbart ett inhämtande av kunskap. Bildning omfattar värden och värderingar, och ska också ge en handlingsberedskap. Filosofen Hans Georg Gadamer skrev bl.a. så här (i engelsk översättning från tyskan):
"Practice always has a relationship to a person's 'being'. This is reflected in the figurative expression Was machst Du denn?, which does not ask, literally, what are you doing but, rather, how are you? From this point of view an irreducible opposition between science and practice becomes evident. Science is essentially incomplete; whereas practice requires instant decisions. The incompleteness of all experimental science thus means that it not only raises a legitimate claim of universality, by virtue of its readiness to process new experience, but also is not wholly able to make good this claim. Practice requires knowledge, which means that it is obliged to treat the knowledge available at the time as complete and certain."
Gadamer fortsätter med ett resonemang kring hur kunskap baserad på (natur)vetenskap inte automatiskt fungerar på detta sätt. Detsamma gäller säkert för Geisteswissenschaften, dit mitt huvudämne vårdvetenskap räknas. Men om man verkligen har integrerat teorin i sitt 'vara', då ska den också kunna utmynna i handling. Och det är intressant ur lärandemåls-synvinkel. Ur pedagogisk och didaktisk synvinkel också, för den delen. Och med tanke på vad det är man förväntar sig att studerande ska kunna efter avslutad kurs.
Under föreläsningen poängterades också betydelsen av att relatera del till helhet, det är alltså inte bara en enskild kurs som behöver lärandemål, utbildningshelheten bör också ha lärandemål, vilket underlättar den internationella rörligheten. Detta uppmuntrar till dialog kolleger emellan, både ämnesvis och mellan olika ämnen.
Mycket intressant!
Tillfället hölls av FD Monica Nerdrum från Lärcenter i Åbo. Vi fick en användbar och välplanerad handbok, "Kurs- och undervisningsplanering vid Åbo Akademi - praktisk handbok", där man hittar både information om kvalitetsmodellen för kurs- och undervisningsplanering vid ÅA och praktisk information om hur vi skapar och reviderar kurser i kursdatabasen i MinPlan. MinPlan är ett redskap för studieplanering, där lärarna beskriver aktuella kurser och studerande kan anmäla sig till kurser enligt sin personliga studieplan, om vi tar det enkelt. Om jag har förstått saken rätt kallas motsvarande sak "hops" på finska. (Jag fick gnugga tankeknölarna en stund innan jag förstod vad finskspråkiga kollegor pratade om när jag hörde dem säga ops och hops med jämna mellanrum under ett möte en gång :))
Diskussionen kring och införandet av lärandemål i MinPlan är på sin plats. Många gånger har jag upplevt att de målsättningar för och beskrivningar av kursinnehåll som finns i dag är på ett så övergripande och abstrakt plan att man som lärare har svårt att veta vad man egentligen ska ta upp - kurserna ger ibland ett intryck av att omfatta "allt" - och det är säkert på motsvarande sätt svårt för studenterna att riktigt veta vad de kan förvänta sig av en viss kurs.
Under gårdagen fick vi bl.a. lära oss skillnaden mellan nuvarande beskrivningar av mål och innehåll respektive lärandemål - de förra är "lärarcentrerade", dvs. de beskriver vad läraren erbjuder med sin kurs, medan de senare är "studerandecentrerade", dvs. de beskriver vad studenten ska kunna efter avslutad kurs. De av oss som hade deltagit i LIN1 kunde nicka igenkännande, och tänka i banorna "must know, should know och good to know" som vi lärde oss under den kursen. Lärandemålen handlar alltså om "must know", de anger minimikraven på vad studenterna ska kunna för att bli godkända.
En reflektion kring detta gällande varje enskild kurs hjälper läraren att bygga upp strukturen på kursen och planera en strategi. Vi har ett visst kursinnehåll, vi har målsättningar - och målsättningarna utgör inte bara en flummig tanke om "fördjupad kunskap" och "ökad förståelse" - de konkretiseras i form av vad studerande ska kunna och hur denna kunskap kan mätas och utvärderas. Lärandemålen formuleras bl.a. med hjälp av aktiva verb. "Aktiva verb" kan i detta fall t.ex. vara "redogöra för, analysera, konstruera, värdera" osv. Man bör undvika verb som "bekanta sig med, förstå, begripa, veta, få insikt i" osv. eftersom dessa verb uppvisar s.k. osynlig verksamhet och är svåra att utvärdera.
När man formulerar lärandemål utgår man från kärnstoffet, alltså det mest centrala innehållet i kursen. Detta innehåll indelas i tre delar: kunskaper, färdigheter och kompetenser eller attityder (knowledge, skills, competences). Det handlar allså om att studerande utvecklas kognitivt, lär sig handla eller utöva någonting samt också reflekterar över känslor, inställningar och värderingar gällande ämnet. Som jag ser det, är dessa nivåer också ett uttryck för att vi eftersträvar bildning och inte enbart ett inhämtande av kunskap. Bildning omfattar värden och värderingar, och ska också ge en handlingsberedskap. Filosofen Hans Georg Gadamer skrev bl.a. så här (i engelsk översättning från tyskan):
"Practice always has a relationship to a person's 'being'. This is reflected in the figurative expression Was machst Du denn?, which does not ask, literally, what are you doing but, rather, how are you? From this point of view an irreducible opposition between science and practice becomes evident. Science is essentially incomplete; whereas practice requires instant decisions. The incompleteness of all experimental science thus means that it not only raises a legitimate claim of universality, by virtue of its readiness to process new experience, but also is not wholly able to make good this claim. Practice requires knowledge, which means that it is obliged to treat the knowledge available at the time as complete and certain."
Gadamer fortsätter med ett resonemang kring hur kunskap baserad på (natur)vetenskap inte automatiskt fungerar på detta sätt. Detsamma gäller säkert för Geisteswissenschaften, dit mitt huvudämne vårdvetenskap räknas. Men om man verkligen har integrerat teorin i sitt 'vara', då ska den också kunna utmynna i handling. Och det är intressant ur lärandemåls-synvinkel. Ur pedagogisk och didaktisk synvinkel också, för den delen. Och med tanke på vad det är man förväntar sig att studerande ska kunna efter avslutad kurs.
Under föreläsningen poängterades också betydelsen av att relatera del till helhet, det är alltså inte bara en enskild kurs som behöver lärandemål, utbildningshelheten bör också ha lärandemål, vilket underlättar den internationella rörligheten. Detta uppmuntrar till dialog kolleger emellan, både ämnesvis och mellan olika ämnen.
Mycket intressant!
torsdag 28 januari 2010
mera funderingar
Här har flera dagar gått utan att jag har skrivit ett dugg i LIN-bloggen. Första mentorträffen är avklarad, och med den också uppgörande av en personlig studieplan. Jag fortsätter raskt och ivrigt denna vecka med att avklara deltagandet i de två erforderliga pedagogikföreläsningarna och vår första gruppträff.
Jag får visst lov att revidera ett av mina önskemål gällande ikt-färdighetskurser. Jag har nämligen blivit upplyst om att man numera inte alls behöver använda krångliga program för textbrytning för att skriva/spara texter i pdf-format. Det lär vara så att vissa versioner av word har den funktionen inbyggd: man skriver i word och sen när man är nöjd, sparar man det man har skrivit i pdf-format. I så fall är det uttryckligen fördjupade kunskaper i word jag behöver.
I övrigt kan jag konstatera att jag uppskattade mentorträffen. Den personliga studieplanen motsvarar mina förväntningar, och jag ser fram emot att ta itu med projektet som kommer att handla om redskap för "självhandledning" för den som skriver en kandidatavhandling, både gällande substans och gällande tekniskt utförande.
Jag får visst lov att revidera ett av mina önskemål gällande ikt-färdighetskurser. Jag har nämligen blivit upplyst om att man numera inte alls behöver använda krångliga program för textbrytning för att skriva/spara texter i pdf-format. Det lär vara så att vissa versioner av word har den funktionen inbyggd: man skriver i word och sen när man är nöjd, sparar man det man har skrivit i pdf-format. I så fall är det uttryckligen fördjupade kunskaper i word jag behöver.
I övrigt kan jag konstatera att jag uppskattade mentorträffen. Den personliga studieplanen motsvarar mina förväntningar, och jag ser fram emot att ta itu med projektet som kommer att handla om redskap för "självhandledning" för den som skriver en kandidatavhandling, både gällande substans och gällande tekniskt utförande.
tisdag 19 januari 2010
utvecklingsbehov
Jag funderar på vilka typer av kortkurser jag skulle kunna tänkas behöva. Visst skulle jag kunna behöva fördjupade kunskaper i användningen av bl.a. moodle och ACP, trots att jag redan använder dessa rätt flitigt. Jag skulle också kunna behöva fördjupade kunskaper i t.ex. skapande av ljudfiler och film. Men egentligen är det mest fråga om att jag behöver mera träning i allt detta i så fall. Grunderna har jag ju fått, det är övning som fattas. Främst med tanke på ljudfiler och film och sånt, förstås. Moodle och ACP använder jag rätt ofta.
Det jag egentligen mest skulle behöva kurs i, om jag tänker på vilka kunskaper jag framför allt behöver i mitt jobb, är en fördjupad kurs i ordbehandling/Word. Och ombrytning av texter i pdf-format (användande av t.ex. InDesign, QuarkXpress, Pagemaker, Framemaker). Samt bildhantering, eller vad det nu kan tänkas heta. Jag är urusel på att rita figurer. Men är dessa utvecklingsbehov sådana att de kan tillgodoses under en LIN-kurs?
Det jag egentligen mest skulle behöva kurs i, om jag tänker på vilka kunskaper jag framför allt behöver i mitt jobb, är en fördjupad kurs i ordbehandling/Word. Och ombrytning av texter i pdf-format (användande av t.ex. InDesign, QuarkXpress, Pagemaker, Framemaker). Samt bildhantering, eller vad det nu kan tänkas heta. Jag är urusel på att rita figurer. Men är dessa utvecklingsbehov sådana att de kan tillgodoses under en LIN-kurs?
måndag 18 januari 2010
Mitt första inlägg
Hej på er!
"Man behöver inte skriva långa inlägg", sades det när vi träffades i introduktionens tecken den 15.01.2010. Jag borde egentligen ha frågat "men FÅR man skriva långa inlägg?" För om det är någonting jag borde lära mig, är det att fatta mig kort. Jag är en vän av många ord, och älskar att skriva mycket, långt, länge och ofta.
Mitt deltagande i kursen LIN3 är en fortsättning på mitt flitiga deltagande i kurserna LIN1 läsåret 2007-2008 och LIN2 läsåret 2008-2009. Jag skulle helst vilja avlägga alla kursprestationer under våren 2010, dels med tanke på att jag bara är anställd vid ÅA fram till 31.07.2010 och dels med tanke på att jag, om jag är kvar här till hösten, då skulle kunna utnyttja den kunskap jag fått under LIN3.
Nu skulle det gälla att ta en ordentlig funderare på vad jag har för målsättningar med mitt deltagande i kursen. "Jag kan ju redan allt" :D Nä, men skämt åsido, det är lättare om man faktiskt vet vad man vill uppnå med en kurs. Just nu har jag inte riktigt klart för mig vad jag vill. Lära mig mera, förstås. Som projekt funderar jag på att virtualisera kandidatavhandlingskursen i vårdvetenskap så att jag skulle kunna utnyttja moodle effektivare för självhjälp och självstudier för studerande. Jag är också öppen för andra alternativ.
Det jag i alla fall vet att jag ska göra är vilka pedagogikföreläsningar jag ska delta i. Den 28.01.2010 ska jag delta i ett utbildningstillfälle om lärandemål. Det kommer att bli en nyttig kurs. Målsättningarna och innehållsbeskrivningarna i vår nuvarande kurshandbok lämnar en del övrigt att önska, jag vill gärna vara med om att revidera dem. Den 29.01.2010 ska jag delta i rektor Sven-Erik Hanséns avskedsföreläsning "Att tjäna fosterlandet och mänskligheten. Personliga perspektiv på bildning och högre utbildning". Ämnet är intressant. Inom vårdvetenskapen strävar vi också till att tjäna mänskligheten. Och vi ser bildning, inte (enbart) kunskap, som målet för vår verksamhet. Jag återkommer med rapport om dessa föreläsningar.
Det får väl räcka som första inlägg... Niin, puhun toki myös suomea, ja osaanhan kirjoittaa suomeksi, eli kommentoikaa vapaasti myös suomeksi. And I'm also quite good at English, you can feel free to talk to me in English, and to write to me in English as well.
"Man behöver inte skriva långa inlägg", sades det när vi träffades i introduktionens tecken den 15.01.2010. Jag borde egentligen ha frågat "men FÅR man skriva långa inlägg?" För om det är någonting jag borde lära mig, är det att fatta mig kort. Jag är en vän av många ord, och älskar att skriva mycket, långt, länge och ofta.
Mitt deltagande i kursen LIN3 är en fortsättning på mitt flitiga deltagande i kurserna LIN1 läsåret 2007-2008 och LIN2 läsåret 2008-2009. Jag skulle helst vilja avlägga alla kursprestationer under våren 2010, dels med tanke på att jag bara är anställd vid ÅA fram till 31.07.2010 och dels med tanke på att jag, om jag är kvar här till hösten, då skulle kunna utnyttja den kunskap jag fått under LIN3.
Nu skulle det gälla att ta en ordentlig funderare på vad jag har för målsättningar med mitt deltagande i kursen. "Jag kan ju redan allt" :D Nä, men skämt åsido, det är lättare om man faktiskt vet vad man vill uppnå med en kurs. Just nu har jag inte riktigt klart för mig vad jag vill. Lära mig mera, förstås. Som projekt funderar jag på att virtualisera kandidatavhandlingskursen i vårdvetenskap så att jag skulle kunna utnyttja moodle effektivare för självhjälp och självstudier för studerande. Jag är också öppen för andra alternativ.
Det jag i alla fall vet att jag ska göra är vilka pedagogikföreläsningar jag ska delta i. Den 28.01.2010 ska jag delta i ett utbildningstillfälle om lärandemål. Det kommer att bli en nyttig kurs. Målsättningarna och innehållsbeskrivningarna i vår nuvarande kurshandbok lämnar en del övrigt att önska, jag vill gärna vara med om att revidera dem. Den 29.01.2010 ska jag delta i rektor Sven-Erik Hanséns avskedsföreläsning "Att tjäna fosterlandet och mänskligheten. Personliga perspektiv på bildning och högre utbildning". Ämnet är intressant. Inom vårdvetenskapen strävar vi också till att tjäna mänskligheten. Och vi ser bildning, inte (enbart) kunskap, som målet för vår verksamhet. Jag återkommer med rapport om dessa föreläsningar.
Det får väl räcka som första inlägg... Niin, puhun toki myös suomea, ja osaanhan kirjoittaa suomeksi, eli kommentoikaa vapaasti myös suomeksi. And I'm also quite good at English, you can feel free to talk to me in English, and to write to me in English as well.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)