Veckoslutslista

För den som bloggar rätt sällan är listor perfekta - man får sagt så mycket med ett enda inlägg :) Veckoslutslistan hittade jag hos Jennifer.
Bäst i veckan hittills:
Torsdagen. Jag lunchade med två väninnor, vi förbättrade om inte världen så åtminstone varandras tillvaro, vi köpte en present åt en tredje väninna och så besökte den ena väninnan och jag cancerföreningens öppet hus-tillfälle.

Vi lunchade vid Folkhälsans hus i Vasa, och fick tillfälle att se deras fina riksha.


"Man får väl ta en sån här broschyr fastän man inte är anhörig, utan bara vän?" frågade jag när vi bekantade oss med cancerföreningens utrymmen, och givetvis fick jag ta en. "Vänner är viktiga", sa den vi talade med.


Så råkade jag gå förbi Gros bokhandel och fick se Kugges bok i skyltfönstret <3 nbsp="" p="">

Jag styrde stegen till Halpa-Halli och införskaffade lite grejor till mitt företag. En ny träningsväska, som liksom ska vara gymneutral... eftersom jag kommer att hålla timmar vid två sinsemellan konkurrerande - eller ska vi säga kompletterande! - gym i höst. En sån där våg som jag inte litar så förskräckligt mycket på, men som kan vara intressant både för mina kunder och för mig själv när man vill följa med utvecklingen, samt ett vanligt hederligt måttband, också för att följa med utvecklingen av förhållandet muskler-fett osv.

På kvällen var jag på möte med mina nya instruktörskollegor.

Wasamoves instruktörer hösten 2017. Ett par stycken fattas.

Ujuj, det blev mycket, och det var bara punkt 1....
Sämst i veckan hittills: det var nog att jag "måste" jobba på fredag. Jag var trött. Men, det gick bra ändå. Gymjobb på morgonen och ÅA-jobb efter det. Oftast brukar jag ÅA-jobba ti-on, men den här veckan hade jag bytt tisdagen till fredag pga ett viktigt möte på fre.
Där har jag ont: nacken, övre ryggen och skuldrorna. Jag hoppas att det bara är träningsvärk efter gårdagen, och inte spänningsvärk (alltså ömma muskler för att jag tränade bra, inte spänningsvärk för att jag gjorde fel :) ).
Det tänker jag mycket på: att jag ska till Solvalla på PT-kurs 31.8-3.9. De flesta av mina Norrvalla-studiekamrater träffade jag för ett par veckor sen, men jag ser så fram emot att få träffa resten av studiekamraterna också. Vi är alltså två grupper, en Norrvallagrupp och en Solvallagrupp. Ibland har vi gemensamma utbildningstillfällen, och ett sådant närmar sig nu. Och vi ska alla bli FISAF Personal Trainers.
Det klär jag mig i: just nu har jag pyjamas på mig... Jag är vid sommarstugan och har en gammal ljusblå satinpyjamas med katter, hundar och snöflingor på som har degraderats till "skäripyjamas".
Det dricker jag: kaffe, morgonkaffet får ta tid.
I dag händer detta: en av mina kompisar fyller 50 och vi ska dit på fest. Det ser jag verkligen fram emot! Apropå det där med kläder, jag hade tänkt ha min sommarklänning som jag köpt i sommar och ännu inte burit, men hon skickade meddelande att vi ska ha bekväma och varma kläder på oss, för vi ska bl.a. vara ute (det blåser och ösregnar mellan varven) så jag får visst ta till en plan B....
...och i morgon det här: Då ska jag vila och samla krafter inför den kommande veckan. Och finslipa mitt pumpprogram, som har premiär vid Wasamove på måndag kväll.
Och mest av allt önskar jag detta: att jag ska lyckas hålla balansen i tillvaron i höst, med lite jobb, lite studier och mycket återhämtning <3 p="">Nästa vecka ser jag fram emot: det skrev jag visst redan, men det är bl.a. måndagens gymtimme/timmar, tisdagens zumba (det är sista gången på sommarschemat och jag ska ha paus med min zumbainstruktörslicens i höst, så jag får hitta på lite kul till den timmen) och så PT-kursen, förstås. Samt att jag ska samåka till Solvalla med tre av mina manliga studiekamrater. Jag gillar att jobba och studera med kvinnor, tro inte annat, men för en som alltid har rört sig i väldigt kvinnodominerade kretsar så är det extra kul med manliga studiekamrater. Det är lite som att fara ut och åka med mina söners kompisar, och det känns bra. 

sura listan

Pepplistor i all ära, men en sur lista är faktiskt rätt kul att skriva, i synnerhet om man som jag faktiskt av naturen är mycket mera glad än sur och positiv i stället för negativ. Sura listan hittade jag hos Daniela, som i sin tur hittat den hos Jennifer.

Obehagligaste jag vet: knarret av styrox (frigolit) *ryyyyys* Dessutom blir styroxsmulorna statiskt elektriska och fastnar i fingrarna *ryyyys2*

Absolut inte min killtyp: kostymnissar. Förlåt mig mina fördomar, jag vet att jag är en usel människa.

Äckligaste mat jag vet: det blev svårare. Jag gillar ju mat. Men jag tycker inte om massor med vispgrädde eller tjocka lager smör i några som helst sammanhang. Eller jelly.

Blir arg på: vänsterfilskörare. När man ska köra in till Vasa norrifrån och vissa idioter ligger och trycker i vänster fil genom hela stan fastän de inte ska svänga. Förare som kör om mig fastän jag kör högsta tillåtna hastighet. Folk som parkerar som krattor så att de tar upp två halva (eller åtminstone drygt en) parkeringsfickor. Trögt fungerande teknik, som datorer och sånt. Att jag bara trycker på fel bokstav hela tiden om jag ska skriva på en telefon eller iPad. Att man inte får ha vilka lösenord man vill på vilka sidor man vill. Sånt får mig att regrediera och skriva lösenord modell Röve_diin1962!

Sämsta bok jag läst: Gone girl av Gillian Flynn. Hur kan man bara skriva sån smörja… och hur kan folk gilla den… och hur kan den ha blivit filmatiserad???

bilden är googlad och stulen

Något som får mig att byta radiokanal: när maken har lyssnat på radio X3M (förlåt, förlåt, men jag är för gammal, jag vet att jag inte hör till målgruppen men det gör han inte heller). Det är så mycket struntprat i den kanalen. Och sport, fyf*n. Tacka vet jag Loop “enemmän musiikkia, vähemmän puhetta” 

Sist jag ville ta till knytnävarna: öööh… det måste vara länge sen. Jo, det var väl i samband med en incident på jobbet för 3-4 år sedan. Men jag slogs inte. Jag svor bara. Vilket är extremt ovanligt. Trots att jag nyss skrev f*n, så brukar jag inte svära.

Fulaste plagg jag vet: psykedeliska boho-tunikor med A-linjesnitt. Ok, andra får ha såna, men never in my life att jag tänker skaffa nån sån.

också knyckt bild

Äckligaste drycken: risproteinpulverdryck. Campari. Gammeldansk.

tillåt mig spy. Hur ska jag lyckas få slut på den här… 

Det skriker jag när jag blir arg: öööh… “NU SLUTAR NI!!!!!”  åt bråkiga barn för sisådär 10 år sedan. De bråkar inte längre (nu är mina barn 30, 28, 22 och 20 år, så den tiden är förbi). Möjligen kan jag skrika det åt bråkiga hundar nuförtiden.

Jo, det var roligt att skriva den här listan 

Sevendays blogglista: mode och stil

Mitt intresse för mode är: ambivalent. Någonting mellan "couldn't care less" och en positiv nyfikenhet. Jag både dras till det och drar mig från det.

Så här trivs jag bäst. Osminkad. Vindrufs i håret. Skog och hav. Rosa topp. 

Så här beskriver jag min stil: Personlig. Enkel. Obalanserad. Anarkistisk. Svårbeskrivlig. Motivering:

• personlig, för jag har mycket lättare att hitta sånt jag inte gillar än sånt jag gillar i affärerna. Visst händer det att jag köper något som “alla andra har”, och att jag (o)medvetet blir påverkad av trender, men det händer alltmer sällan att jag gör impulsköp.
• enkel, för jag har helst jeans och tröja
• obalanserad, för att jag inte tror på att “dress my age”. Fast min stil är kanske också balanserad såtillvida att jag vill att mina plagg ska gå att kombinera på många sätt
• anarkistisk, för jag kan gärna tänka mig att kombinera t.ex. en klassisk kavaj med ett linne där det står “Body Combat” eller fukitol eller något annat lite oväntat för en tant på 50+. “Alltid retar det nån” är ett av mina motton, och att det kan verka omoget eller pinsamt eller löjeväckande struntar jag högaktningsfullt i. Ett exempel kan väl vara då jag hade röd klänning på bloggalan när temat var black & white. Men jag hade svartvit makeup och accesoarer, så helt uppstudsig var jag inte.
• svårbeskrivlig därför att jag inte VILL ha en stil som placerar mig i något visst fack. Kanske just det ÄR ett fack? Hujedamej.

Osminkad. Med älsklingsjackan för tillfället.

Jag köper mina kläder: sällan. Helst inte. Om jag måst. Avskyr att prova kläder. Förutom träningskläder. Jag köper mest såna, och är ytterst tacksam över att jag numera har ett jobb där träningskläder är mina arbetskläder!

Min favoritdesigner: öh… jag vet inte ens om jag känner till någon designer. Märken mer än designers. Eftersom jag har lättare att hitta sånt som jag inte vill ha än sånt som jag vill ha, skulle jag i stället kunna räkna upp några märken som jag inte vill ha (och det ska inte tolkas som att jag tycker att deras kläder är fula, de är bara inte för mig): Marimekko, Odd Molly, Burberry, Noolan, Gudrun Sjödén.

Ärvd klänning, loppissmycken. 

Stil är viktigt/oviktigt eftersom: viktigt att man får ha en stil eller o-stil som man trivs med, då mår man bättre. Oviktigt, man ska inte låta sig förledas att man måste ha en viss stil för att t.ex. få ett jobb. Meriterna och hur man förhåller sig till arbetet, arbetskamraterna och “kunderna” ska avgöra. Ändå faller man (läs: jag) till föga för stiltrycket i vissa fall, och känner sig olycklig och obekväm tills man (läs: jag) blivit etablerad och mer och mer vågar utmana etablissemanget.

Det är trevligt att kunna variera sig också med det ena och det andra, frisyr, smink, smycken…

Det här saknar jag i garderoben: hm. En baddräkt. Alltså inte en bikini, utan en hel baddräkt. Jag har jättesvårt att hitta någon som passar. Jag vill ha en baddräkt med stadig bh-del, gillar inte att mina hängbröst plattas ut som i en sportsimdräkt, där bröstvårtorna återfinns halvvägs till naveln… och ändå vill jag inte att den ska vara tantig, som min förra figursmickrande baddräkt var. Inga blommor *ryys*. Gärna svart. Jag hade en svart med leopardmönstrad bh-del som jag tyckte jättemycket om. Tyvärr blev den uppnött med tiden…

Så här mycket lägger jag på kläder i månaden: I månaden??? Det låter som att man skulle köpa kläder varje månad. Det gör jag inte, bevare mig väl. Jag har aldrig funderat på hur mycket pengar jag lägger ut på kläder på ett år, annars skulle det förstås gå att räkna ut kostnaden per månad. I juli har jag köpt en sommarklänning för 80 €, det är allt.

Klänningen är skapad och sydd av Johanna Vehmas i Helsingfors. Alla hennes  klänningar är unika. 

Mitt favoritplagg: det måste bli jeans. Blå eller svarta. Och där följer jag faktiskt modet i viss mån – t.ex. när det gäller om byxbenen ska vara smala eller breda. Jag är så gammal att jag upplevt alla vidder flera gånger om :))) Just nu är jag utan vanliga blå jeans, eftersom de bekväma jeansen jag shoppade tillsammans med stylisten Sandra från Voga Styling tyvärr gick sönder å det gruvligaste alltför fort. Eftersom jag tycker att det är så tråkigt att prova kläder har jag inte kommit mig för att skaffa nya än… Men jag har köpt både gråa och rosa jeans efter det!

För en inte så modeintresserad (ha ha) blev det här onekligen ett lååångt inlägg. Och hur kommer det sig att jag som inte är så modeintresserad har anmält mig som tänkbar modell till Voga Styling? Se där något att begrunda!

picknick med hunden

Tänk att jag redan har haft min kära hund i fem år... fortfarande kan jag känna den där överväldigande "jag har en HUND"-känslan när jag ser på henne <3 nbsp="" p="">
Om jag minns rätt var det under den första sommaren eller hösten som hon bodde hos oss (hon kom till oss i slutet av juli 2012) som jag länge planerade att jag skulle gå på picknick med henne. Jag skulle ta kaffe och choklad med till mig, och hundgodis till henne. Det tog länge innan vi förverkligade vår första picknick, den blev av först 2013 om jag minns rätt. Och inte blir det picknickat alltför ofta nu heller. Men i går kände jag för att ta med mig min lunch och gå på picknick.


Jag brukar ha en ryggsäck med mig nästan överallt, men nu hade jag tydligen inte packat i nån ryggsäck då vi for ut till skären för en och en halv vecka sen, så jag fick ta vad jag hade som picknickväska. Det blev en papperskasse från Victoria's Secret :)

Inget kaffe den här gången, jag har med tiden vant mig vid att dricka kaffe på morgonen och dricker sällan kaffe flera gånger om dagen eftersom magen inte gillar det. Jag packade en kudde att sitta på, en filt att lägga över axlarna om jag skulle börja frysa, en burk med kycklingsallad, en flaska mineralvatten, en apelsin och en bok och föreställde mig att jag skulle äta lunch i lugn och ro och sedan sitta och läsa. Och så packade jag en Dentastix åt hunden. En engångsregnrock också (till mig) utifall att...


Det var lite växlande molnighet, så jag ville inte sitta i bikini utan hade klätt mig i t-skjorta och avklippta jeansshorts. Och en (tydligen dammig...) ÅA-keps. En ljudbok i öronen, förstås. Tills jag skulle ta fram pappersboken. Det blev emellertid inte av.

Jeppis Pride... tänk att det redan är tre år sedan (apropå t-skjortan).



Min sallad, som hunden var väldigt sugen på fastän hon hade sin Dentastix....

Någon Dentastix hann jag inte få med på bild :D



Valeriana. Hunden tycker jättemycket om att knapra på såna här. Undrar om hon känner att hon behöver något lugnande...
Utsikt mot "proffsiga stället" (förhögsvenskad version av yngste sonens uttryck för x antal år sedan). Här brukar det nappa bra. 
<3 nbsp="" p="">
<3 nbsp="" p=""> 
<3 nbsp="" p="">
<3 nbsp="" p="">Utsikt mera västerut. Sol, vind och vatten. Underbara sommar.[/caption]
Picknicken blev avbruten av något så prosaiskt som ett hastigt påkommet naturbehov... jag ville hellre gå hem och gå på dass än sätta mig i skogen :))))
Men det var trevligt så länge det varade. 

bokrecension: Kauluksessa kultainen hämähäkki

Som omväxling till allt ljudboksslukande läser jag en pappersbok då och då. Gärna på olika språk, eftersom jag är språkintresserad och tycker om att smaka på formuleringar och tänka på alternativa sätt att skriva samma budskap samtidigt som jag läser. Boken Kauluksessa kultainen hämähäkki  av Seija Leivo köpte jag redan för några månader sedan, men det är först nu under min semester som jag kommit mig för att läsa den.



Boken är en roman, där verkliga händelser blandas med fiktion. Historien bygger på berättelser som Seija Leivo hört av äldre släktingar, kombinerad med släktforskning och idéer från gamla fotografier. Huvudpersonen Anni föds i Brahestad, blir så småningom föräldralös och flyttar till släktingar i Villmanstrand. Efter många om och men landar hon i Vasa.

Annis liv och de olika miljöer hon vistas i beskrivs med värme och känsla för detaljer. Över lag är jag litet skeptisk mot finländsk litteratur (förlåt denna generalisering, alla finländska författare) eftersom den ofta har en dyster underton som mitt sinne inte kan förlika sig med. Emellertid har just den här boken en positiv underton av livsglädje och "det ordnar sig", av människor som bryr sig om varandra och av gemenskapens betydelse, som gör mig varm om hjärtat. Trots att bokpersonernas liv många gånger är tungt och strävsamt, går livet vidare med tillförsikt och man tar emot varandra med inställningen "sopu tekee sijan". Det gör att boken känns som något av det trivsammaste jag har läst på finska.



Visst förekommer det också ovilja, ovänlighet och klasstänkande i historien. Att få känna att man inte duger, för att man inte hör till samma samhällsklass. Och som så många gånger förr, känner jag mig främmande inför detta, samtidigt som jag förstår att det har varit - och fortfarande säkert är - en del av många människors liv. Även om det känns oerhört bakvänt att tänka sig att jag själv t.ex. inte skulle ha blivit godkänd av potentiella svärföräldrar för att jag inte kommer från en tillräckligt fin familj. Eller förstås tvärtom, för att jag kommer från en för fin familj, jag antar att både och skulle vara teoretiskt möjliga scenarier för den som liksom befinner sig i en svårdefinierbar "medelklass".

Jag rekommenderar verkligen boken för den som är intresserad av att läsa historiska berättelser om kvinnors liv och villkor, det är svårt att lägga den i från sig när man väl börjat läsa! Att den innehåller en hel del ålderdomliga och dialektala ord ger extra krydda och övertygelse åt texten, och är inspirerande för oss som gillar språk och begrepp.

sparade länkar

Det händer rätt ofta att jag sparar länkar till olika sidor för att kunna återvända till dem. Det skulle säkert också gå att sortera och använda länkarna effektivare än jag gör. Sen är det snopet, då t.ex. länkar till recept eller stickbeskrivningar inte längre fungerar då jag vill använda dem... men jag antar att det är sånt man får leva med. Eller printa ut. Eller göra som en av mina fb-vänner och kollegor föreslog: spara t.ex. receptet i pdf-format i stället för som en länk.

Mina bokmärken är sorterade under Favoriter (som innehåller en underavdelning Sparade flikar, vet inte riktigt hur det är tänkt där), Recept, Dans och träning, Handarbete, Prislistor m.m. (som jag samlade när jag startade mitt företag för snart ett år sedan) samt en flik med namnet på en av mina kunder, där jag samlat länkar med forskning m.m. som jag använde för att skapa matlistor m.m. åt hen.



Så här ser början av min bokmärkessida ut. Men vissa ikoner har jag inte lagt dit själv. Undrar varför apple-programmerare har tyckt att alla borde ha t.ex. Disney och Yahoo som favoriter? Dem kollar jag aldrig... Kanske det är nån sponsringsgrej.

Inte heller använder jag Microsoftsidan... Däremot nog de följande. Panelen går till mitt företags hemsidor, och den använder jag när någonting där ska uppdateras. Följande länk är till hemsidorna så som de ser ut för besökare. Och så är det en länk till mitt företags e-post. Hellewi är Vasa arbis verktyg, jag vet inte om jag ska ha den kvar då jag inte kommer att hålla timmar i Arbis under inkommande läsår, men den har nu fått hänga kvar. Så är det nån länk till forskning om Reiki, vet inte om den är så nödvändig, men den hänger kvar... samma sak med En mall för att skriva romaner, jag skriver inte på någon roman för tillfället.

Vad Hermeneutiklänken innehåller vet jag inte. Förmodligen något ÅA-jobbrelaterat.  Följande länk är Wasa Sports Club-e-posten, sen en direktlänkar till Vårdvetenskapens ÅA-sidor, Wasa Sports Clubs hemsidor, Internetbanken, Facebook, ÅA:s sidor för anställda, Forecas väderprognoser, Hotmail, ÅA-e-posten, Youtube och slutligen till mina två identiska bloggar (wordpress respektive blogger).

Bland ofta besökta sidor finns Session timed out (haha), Google översätt (där kollar jag ofta snabbt t.ex. ord på spanska), Kiitos (vad i all sin dar kan det vara), Zumba Fitness-instruktörssidorna, Findit (det är maken som brukar hänga där), faktureringssidorna x 2, Vasabladet och så Kickis blogg.
Annars så har jag överlägset mest sparat recept. Vilka typer av länkar brukar du spara?

lycka x 50

Lycka är ett svårfångat begrepp. För mig betyder lycka kanske mest en livsinställning. En känsla av frid, harmoni och balans i tillvaron. Inte ett ögonblick av himlastormande känslor, även om det också är en form av lycka.

Lycka för mig är bl.a. …

1. att få sova så mycket jag vill, tills jag känner mig utvilad
2. att få äta god och näringsrik mat
3. att få vidga mina vyer genom att läsa
4. att få sticka och känna att mina alster kan komma att värma någon
5. att ha en hund
6. att ha katter
7. att ha barn
8. att ha en make
9. att ha vänner
10. att ha en stor “extended family”
11. att få titta på alla gröna nyanser i naturen
12. att känna den friska vinden svalka mina kinder
13. att känna solen värma min kropp
14. att känna glädjen av att få röra på sig
15. att höra vågorna klucka mot stranden
16. att ha råd att köpa jordgubbar att frysa in
17. att sen kunna ta upp jordgubbarna ur frysen och lägga dem på gröten
18. att veta att det är så förskräckligt lite som man måste, man måste egentligen bara dö (nån gång)
19. att veta att allt annat man gör är resultat av val som man gör eller har gjort och som man också kan ändra på
20. att veta att inte allt elände i världen ligger på just mina axlar
21. att veta att ingen kan göra allt, men alla kan göra något
22. att veta att det där något räcker till, fastän många andra gör så mycket mer
23. att det finns ekologiska äpplen som jag kan äta utan att bli allergisk
24. att det har regnat så att jag har bastu- och diskvatten i tunnorna
25. att jag har en bastu och kan bada varje dag om jag vill
26. att jag har ved
27. att jag har goda föräldrar
28. att jag har halvtidspension så att jag inte behöver bekymra mig för ekonomin
29. att jag kan fylla min “andra halvtid” med att göra sådant som jag tycker om och är bra på
30. att jag vågade starta ett företag
31. att jag, om jag vill, kan säga upp mig från mitt ordinarie jobb
32. att jag vågar säga nej
33. att jag vågar tacka ja
34. att jag har möjlighet att vistas naturens relativa tystnad
35. att jag behöver så lite och har det och mer därtill
36. att jag kan läsa och skriva
37. att jag aldrig behövt gå hungrig
38. att jag alltid haft tak över huvudet
39. att jag aldrig blivit misshandlad
40. att jag inte har några livshotande sjukdomar
41. att jag har ledigt och kan vila och samla krafter
42. att jag har många trevliga saker att se fram emot när ledigheten tar slut
43. att jag har redskap för att kunna hantera tillvaron så att jag orkar med det jag har föresatt mig, eller kan backa om jag märker att jag inte orkar
44. att jag har möjlighet att vara ensam nästan så ofta jag vill
45. att ingen annan människa utgör min hela lycka
46. att jag har en gudstro
47. att jag inte grubblar över omöjliga saker så som meningen med livet
48. att jag har namnsdag i dag (Margareta är mitt andra namn), och att det namnet går vidare från släktled till släktled, det ger en känsla av samhörighet och kontinuitet
49. att jag har “hundbarnbarn” och ska få sköta om ett av dem nästa vecka 
50. att livet kan vara eller bli en fin helhet trots sorger och svårigheter.

Listan kunde göras ännu längre, det här är bara 50 saker som spontant poppade upp vartefter jag skrev ner dem.

sevendays generationslista

Jag är född 1962.


Pappa John och baby Yvonne. Notera radion till höger. Den köpte pappa när han fått sin första lärarlön, och den kostade så gott som hela lönen...

Under mitt årtionde hände det här enligt Wikipedia: (jag minns ju inte så mycket) "Det tidiga 1960-talet präglades, precis som 1950-talet, av stor framstegsoptimism, och omfattande stadssaneringsprojekt genomfördes under dessa år i många svenska städer - under växande kritik, då omfattande rivningar av äldre stadskärnor i regel blev en följd. Teknikens utveckling var på stor framgång. Den brittiska popgruppen Beatlesdominerade populärmusiken. Ett av åren, 1968, präglades av protester bland ungdomar och vänsteraktivister och blev ett symbolår för dessa protester."
Det jag själv minns är att fler och fler fick s.k. bekvämligheter installerade i sina hus - rinnande vatten, wc och centralvärme. Under min barndom över lag var det liksom helt naturligt att vissa familjer bodde i värsta lyxvillorna med simbassäng osv., medan andra inte hade vare sig telefon eller wc. Någonting i stil med samhällsklasser eller socialgrupper tänkte jag aldrig på. Vi bodde i lägenhet i Gamlakarleby, och jag minns inte annat än att vi alltid har haft wc, tv och telefon.
En sak som jag inte själv minns, men som jag insåg på ett nytt sätt för tre år sen, är den s.k. sexuella revolutionen som kom under 1960-talet, till stor del tack vare p-pillren. Det var en viktig sak framför allt för kvinnans frigörelse, att hon kunde och hade rätt att välja att ha sex utan att bli utskämd eller drabbas av oönskade graviditeter. Det gick t.o.m. så långt att fri sex förespråkades i vissa kretsar, det skulle alltså vara ok att ligga med vemsomhelst om man råkade få lust till det. Saken aktualiserades för mig personligen, när jag deltog i Jeppis Pride för att visa mitt stöd för mina vänner och för kärleken. Mamma började dra paralleller till "make love, not war" och liknande, och då insåg jag att det handlade om olika sidor av kärlek (eller vad man nu vill kalla det), då på 60-talet och nu på 2010-talet. Pride-festivalen handlade inte först och främst om sex om och att man ska få ligga med vem man vill till höger och vänster. Den handlade mera om rätten till att få visa sin kärlek och få bilda familj och stabila parförhållanden med den man vill. Kanske en del av fördomarna mot Pride handlade om just det där med fixeringen på fri sex, som äldre personer minns från 60-talet? Vad vet jag. 

Folk klädde sig på följande sätt:


Det här är inte ett äkta 60-talsfoto, men dock en äkta 60-talsklänning som jag lånade till en 60-talsfest för något år sen.

I början av 60-talet var modet mera likt det på 50-talet, med smal midja och vid kjol. Kjolarna blev kortare och snävare efter hand. Och fotomodellerna magrare. Min moster, som är född 1949, har berättat hur oerhört vågat det kändes då hon och hennes kompis hade köpt byxor med dragkedja fram. Dittills hade dambyxor haft dragkedjan i sidan...

Mitt årtionde förknippar jag med: en lycklig barndom utan större sorger eller bekymmer. Att jag blev storasyster i juli 1969 och sedan började skolan i september var nog de två största händelserna i mitt liv under det årtiondet.

Den bästa låten från året jag är född: jag kollade en lista med Top 100 Hits of 1962. Trots att vi hade den där radion minns jag ju inte vad vi lyssnade på :) Men jag ser flera låtar som jag gillat senare, det är svårt att välja. Då tar jag väl den första som jag kände igen, nummer två på listan - I Can't Stop Loving You med Ray Charles.
https://www.youtube.com/watch?v=r_7iRVtxui8

En kändis som är född samma år:
Tom Cruise *emoji med hjärtögon*
[caption id="attachment_5790" align="alignnone" width="3000"]
bilden är stulen från internet

Min generation växte upp med: en tv-kanal, starka jämställdhetssträvanden och många möjligheter.

Det bästa med att vara född under mitt årtionde: det var fred och folk hade det bra. Vi växte upp med föräldrar, far- och morföräldrar som hade egna minnen av krig och nöd, och behövde inte känna av något sådant. Antagligen fanns det då också statusjakt osv., men jag har aldrig känt behov av att gå med i den. Jag har alltid haft det bra, och har ingen anledning att önska att mina barn skulle få det bättre än jag hade det.

sevendays matlista

Mat är: nödvändigt. Äta bör man, annars dör man. Äter gör man, ändå dör man. Fast kanske lite senare.

Fick jag äta endast en rätt livet ut skulle det vara: sallad, om det är tillåtet att variera den. Och det utgår jag ifrån. En av mina f.d. arbetskamrater sa en gång att hon inte vet om hon har sett mig äta mat nån gång, bara sallad :) Visst är varm mat också bra, men jag tycker ändå mest om kalla sallader med mycket grönsaker och något trevligt protein därtill.

Lunchsallad vid Raawka, Vasa

Det här äter jag inte: hm. Vad skulle det kunna vara? Något som jag inte smakat, kanske. Ostron? Valspäck? Så undviker jag icke-ekologiska äpplen eftersom jag fått allergiska reaktioner av såna ibland.

Min favoritrestaurang: oj, det blir svårt. Jag tycker om så många. Men om jag tänker mig en restaurang som är förknippad med både god mat och trevliga minnen, så blir det t.ex. ...jaha, never mind, den tycks ha stängt :( och följande som dyker upp i minnet har också stängt... :( Men Raawka i Vasa hör till favoriterna!

En stark matupplevelse: kanske när en av sönerna och jag delade på en pannpizza vid Rosso och valde jalapeño som en av fyra fyllningar. Det var liksom inte bara nån enstaka strimla jalapeño på den pizzan... den var översållad med blekgröna ringar. Trots att vi gillar starka kryddor blev det så starkt att vi petade undan ett antal...

Min relation till mat: egentligen äter man ju för att leva, men jag lever också för att äta. När jag går och lägger mig om kvällarna tänker jag redan med förtjusning på vad jag ska äta nästa dag, trots att jag oftast avslutar kvällen med en rejäl grötportion. Mitt liv och min glädje består till stor del av att sova, äta och träna.

På morgonen äter jag: ofta kvarg, müsli och frukt eller bär.

Hemlagad müsli, kvarg och nektariner

Min paradrätt i köket: det var svårt. Jag är ju bra på att laga mat, hö hö, så att välja ut något som jag gör extra bra är inte så enkelt. Ibland lyckas det bättre, ibland sämre. Kanske något så enkelt som köttfärslimpa med klyftpotatis och kantarellsås?

Det här tycker jag om dieter och matföreskrifter: bra, om de är anpassade till just den personen. Att en viss mathållning passar en person betyder inte att den nödvändigtvis passar alla. Jag äter t.ex. mera än många andra damer i min ålder, eftersom jag är mera aktiv än den genomsnittliga 54-åringen. Jag äter också mera proteiner än vad de generella kostråden förespråkar. Dessutom kosttillskott. Allt detta råkar passa mig, men när jag själv ger kostråd via mitt företag Wonnes wellness  så är råden alltid individuellt anpassade, jag har inga färdiga listor som jag delar ut.

müsli med pepparkakssmak och råchoklad med dadlar

Det är inte första gången jag skriver om min hemlagade müsli, och kanske inte sista gången heller. Jag gillar att göra egen müsli, då vet man vad man har haft i och kan undvika en hel del extra socker.
Grundreceptet:

• 3 msk kokos- eller raps/rypsolja
• 2 msk flytande honung
• ca 6 dl gryn, frön och/eller nötter
• någon trevlig krydda enligt önskemål (oftast använder jag kanel och vanilj)
• torkad frukt eller torkade bär, hackad mörk choklad... endast fantasin sätter gränser

Ugnstemperatur 175 grader. Jag börjar med att klicka ut kokosolja och honung på ett bakpapper (eller ett sånt här Tupperware-silikonunderlägg som skymtar under den färdiga massan på bilden med träspateln). Sen fyller jag på med frön, gryn etc. Den här gången blev det 2 dl chiafrön och 4 dl havregryn med vetekli. Och så testade jag med färdig pepparkakskrydda i stället för kanel. Om du vill använda vanilj, så är det bäst att tillsätta den i den färdiga müslin, eftersom en del av vaniljaromen annars dunstar bort i ugnsvärmen.
Varför kokosolja? Hälsofördelarna lär vara många: den anses bl.a. kunna balansera insulinnivåerna; den innehåller vitaminer, mineraler och proteiner och sägs även ge en god mättnadskänsla. (Matvrak som jag är, kan jag dessvärre inte hålla med om det sistnämnda.)
Varför honung? Jag föreställer mig att det är lite bättre med honung än med raffinerat socker, och vill gärna ha lite sötma i min müsli. Honungen bidrar tillsammans med kokosoljan också till att müslin blir knaprigare än om man enbart rostar torra gryn och frön. Jag gillar Mieleinens honung, därför att den innehåller fibrer och hålls flytande. Andra honungssorter brukar sockra sig efter en tid och blir svåra att få ur flaskan.
Varför chiafrön? Chiafrön innehåller flera goda fettsyror, vitaminer och mineraler. De är också bra för matsmältningen (i måttlig mängd). Kom ihåg att man också ska dricka tillräckligt - frön, gryn osv. kan verka stoppande om de inte får tillräckligt med vätska att "simma i"!
Varför havregryn? Havre är bra för hjärtat, blodtrycket och midjemåttet. Min favorit är Nalle Kuntokaura (inlägget är inte sponsrat), dem använder jag till min kvällsgröt också. Kuntokaura innehåller vetekli (förutom havre).
Varför vetekli? Mera nyttiga fibrer (och kom ihåg att dricka...).
Ska man vara riktigt hälsosam så är det väl bra att köpa specialkanel också, men det har jag hittills inte gjort. Det blir ändå så små mängder jag använder.
Efter att müslin har rostats i ca 15 minuter (rör om emellan) och fått lite färg, tillsätter jag övrig smaksättning. Den här gången blev det ca 1 tsk vanillinsocker, ca 2 msk havtornspulver och ca 1 msk spirulinaalger. Inte så estetiskt, men helt ok smakmässigt.
Varför havtorn? Havtorn innehåller bl.a. massor med C-vitamin.
Och, varför spirulina? De lär också innehålla en massa nyttigheter, bl.a. protein, men smakar dessvärre inte så gott. Tillsammans med allt möjligt annat försvinner lyckligtvis den dammiga smaken.

Helst äter jag min müsli med naturell mjuk kvarg eller yoghurt. Och färska bär eller frukt. Bärsäsongen har inte kommit igång än, så jag höll till godo med banan. Ungefär 3 msk müsli till en portion, mer behövs inte. Det hade jag lite svårt att ta till mig i början - jag tänkte mig mera att jag skulle äta müsli med t.ex. yoghurt än yoghurt med müsli. Müsli är koncentrerad, kalori- och näringsrik mat, frånsett alla kostfibrer, så en större dos kan ge magproblem.
Råchokladen då?

Grundrecept:

• ca 1 dl kakaosmör
• ca 4 msk (rå)kakao
• ett par nypor hälsosamt salt (jag använder Puhdistamos mineralsalt eller himalayasalt)
• 2 msk honung

Smält kakaosmöret och rör i kakao, salt och honung. Chokladen är helt ok som sådan, men det är roligt att experimentera med tillsatser. Nu använde jag kokosdadlar. Jag skar varje dadel i ca 3 bitar, hällde bitarna i en plastklädd form och så hällde jag kakaosmeten ovanpå. In i kylskåpet att stelna. Sen är det bara att bryta chokladen i bitar och t.ex. avnjuta ett par bitar till morgonkaffet :)

blommor och blad i skärgården

För den som älskar skog och natur, och vill göra så lite som möjligt, är det underbart att kunna njuta av en stor naturtomt och lite till under semestern och andra lediga dagar. Vår sommarstugetomt är drygt ett hektar stor, och består mest av stenar och skog.
[caption id="attachment_5692" align="alignnone" width="3024"]
Det var svårt att fotografera de blyga linneorna i blåsten... dessa får vi njuta av på vägen till dasset.



Häromdagen tog jag fram en såg och röjde bort lite björksly vid stranden, just där jag brukar gå i vattnet när jag vill ta ett dopp efter bastun och vara skyddad för insyn. Av kvistarna passade jag på att göra bastukvastar. Kvastarna ligger på tork i grillkåtan, utom en som jag genast tog i bruk. Genom fönstret syns hammocken, den är utmärkt att ligga i när nordanvinden ligger på, eftersom den är gömd bakom stugan, det enda ställe där man kan hitta lite lä.



Solöga lyser upp den naturliga "gräsmattan", t.ex. här invid vårt stockbord, som var den första detalj vi köpte hit till tomten. Den första sommaren, när vi inte hade någon byggnad, var vi så glada över att få ett bord att sitta vid. I längden blir det obekvämt att bara picknicka på stenarna vid stranden.



Den här bilden har jag tagit på öns västra sida, en obebyggd tomt som hunden och jag brukar utforska under våra promenader. Valeriana växer också på vår strand. Jag ska testa att göra en tinktur av brännvin och valeriana, har funderat på det också tidigare men inte kommit mig för. En tesked av den tinkturen lär kunna fungera rogivande till natten.



På den obebyggda tomten har fåglarna planterat en nyponrosbuske.



De här har jag inget namn på. Någon som vet?



Kärringtand, lärde jag mig då jag var barn. Inte så smickrande för kärringar, kanske, (gula, långa tänder) men blommorna är fina.



Vanlig vitklöver har vi också.

Jag försöker leva i nuet och njuta allt vad jag orkar nu medan ledigheten pågår, trots att jag är medveten om att jag ska jobba mera denna sommar än på flera år. Men det gäller inte nu. Nu är jag ledig, och får sova, och äta, och lukta på blommorna <3 nbsp="" p="">

mera slukade ljudböcker

Jag har hunnit med rätt många ljudböcker sen jag la in min lista över vilka ljudböcker jag "läst" sen jag började med Storytel (inlägget är inte sponsrat). Den listan omfattade 98 titlar. Här kommer fortsättningen, listad på samma (måhända ologiska) sätt, så att det s.a.s. är den nittionionde som kommer först och den jag håller på med just nu sist.

1. En kvinna i blått av Elly Griffiths
2. Det du inte vet av Anna Jansson
3. Den tatuerade cirkeln av Susan Casserfelt
4. Den som dödar av Samuel Karlsson
5. Var inte rädd av Samuel Karlsson
6. Hämnden är min av Samuel Karlsson
7. Törst av Jo Nesbø
8. Öga för öga, tand för tand av Mats Ahlstedt
9. Syndafloder av Kristina Ohlsson
10. Häxan av Camilla Läckberg
11. Inland av Arne Dahl
12. Sändebudet av Anders Gustafson och Johan Kant
13. Rymd utan stjärnor av Jonas Moström
14. Selfies av Jussi Adler-Olsen
15. Av skuggor märkt av Marianne Cedervall
16. Solsvärta av Marianne Cedervall
17. Ett oemotståndligt förslag av Birgitta Bergin
18. En oemotståndlig affär av Birgitta Bergin
19. Ett oemotståndligt begär av Birgitta Bergin
20. Som ett brev på posten av Birgitta Bergin
21. Något du inte vet att jag vet av Birgitta Bergin
22. Uppståndelsen av Dan Buthler och Dag Öhrlund
23. Mord.net av Dan Buthler och Dag Öhrlund
24. Förlåt min vrede av Dan Buthler och Dag Öhrlund
25. Ares tecken av Dan Buthler och Dag Öhrlund
26. Trollbunden av Margit Sandemo
27. Häxjakten av Margit Sandemo
28. Avgrunden av Margit Sandemo
29. Längtan av Margit Sandemo
30. Dödssynden av Margit Sandemo
31. Spökslottet av Margit Sandemo
32. Bödelns dotter av Margit Sandemo
33. Den ensamme av Margit Sandemo
34. Det onda arvet av Margit Sandemo
35. Vinterstorm av Margit Sandemo
36. Blodshämnd av Margit Sandemo
37. Feber i blodet av Margit Sandemo
38. Satans fotspår av Margit Sandemo
39. Den siste riddaren av Margit Sandemo är alltså den jag håller på med just nu. 

De böcker som utgör en serie har jag läst i "rätt ordning", förutom serier där det kommer till nån bok då och då eller om jag tidigare missat någon del (som boken av Anna Jansson, jag var inte säker på om jag läst den tidigare). En av de fina sakerna med Storytel är att det numera finns en funktion som föreslår följande bok i en serie, man behöver inte själv ta reda på i vilken ordning böckerna ska läsas. Visst kan man läsa böcker i fel ordning också, men det är trevligt att kunna följa bokpersonernas liv i kronologisk ordning.
De sista böckerna, alltså de av Margit Sandemo, är delar i den 47 böcker långa serien "Sagan om Isfolket". De har kommit ut under 1980-talet, och jag var intresserad av dem redan då, men lite skrämd av vissa titlar, så jag avstod. Att t.ex. läsa något som heter "Satans fotspår", hujedamej... Men, om jag får avslöja lite, så var det ju inte Satan som var uppe på jorden och klampade omkring, det var en man med skadad fot som hade kommit på kant med mänskligheten. I böckerna blandas historiska händelser med påhittade personer. Isfolkets släkt beskrivs, generation för generation. Det är fascinerande att läsa om livsvillkoren under 1500- och 1600-talet (jag kommer väl snart till 1700-talet, antar jag), om häxprocesser och om kvinnornas roll i samhället. Även om Isfolket är starkt romantiserat, känns det som att böckerna har mycket att ge, både om kvinnornas levnadsvillkor då och om människors tankar och känslor än i dag. Böckerna kategoriseras som "fantasy", vilket jag är skeptisk till. När jag tänker "fantasy" tänker jag Harry Potter, Sagan om ringen osv. De här böckerna är inte alls så fantasifulla. Bokpersonerna är människor, inget annat. Det mesta som förefaller magiskt har logiska förklaringar. I någon enstaka av böckerna förekommer händelser som är "verklig trolldom", det mesta är läkekonst, bildning och människokännedom, som kan verka "trollaktigt" för en oförstående utomstående.
Det känns riktigt skönt att ha många böcker kvar att läsa innan jag behöver fundera på vad jag ska läsa härnäst :) Däremellan läser jag lite i nån pappersbok också då och då, men det är så bekvämt att försjunka i en ljudbok som jag inte ens behöver hålla i...
[caption id="attachment_5686" align="alignnone" width="600"] Bilden är knyckt från http://isfolket.blogg.se/category/fanart.html[/caption]

när man tager vad man haver...

...kan det bli en toscakaka. Med viss möda och en hel del uppfinningsrikedom. Resultatet blev oväntat gott. Konsistensen lite mer som toscapaj, om man kan tänka sig en sådan.
I sann marthaanda ville jag minska matsvinnet, och baka något som innehöll en burk gräddfil, för att bli av med en sådan vars bäst före-datum passerat för länge sedan, men ändå såg helt ok ut. Jag googlade kakrecept och gräddfil, och hittade detta. Det lät bra, tyckte jag, trots att jag genast insåg att jag var tvungen att modifiera receptet lite, "fin blandning glutenfritt mjöl" ingår dessvärre inte i stugans förråd av torrskaffning. Följande insikt var att jag skulle få lov att baka dubbel sats för att bli av med min burk gräddfil, det ingår bara 1 dl gräddfil i receptet och jag satt ju med en burk på 2 dl.
Kakform, då? Någon form med löstagbar kant ingår inte i den begränsade samling köksutencilier som huset bjuder på. En brödform av aluminium, men dubbel sats ryms inte i den, inte heller i stekpannan, som är av gjutjärn och kan användas i ugnen. Det fick alltså bli långpanna.
5 dl glutenfritt mjöl ersattes med ca hälften fullkornsvetemjöl (det tog slut) och hälften krossade Digestivekex (halleluja, dem behövde jag också slippa. De tog tyvärr inte slut.). Med ett nödrop fick jag ihop 3 dl strösocker (sen fanns det ca 1 msk kvar till makens frukostflingor, han envisas med att hälla socker på sina corn flakes varje morgon). Vaniljsocker och bakpulver - check. Smör - check. Ägg - ajdå. Bara äggvitor. Lyckligtvis exakt fyra stycken, det visste jag, trots att de var sammanblandade i en mugg. Jag hade lagat någonting (minns inte vad) som skulle innehålla fyra gulor för några dagar sedan. Alltså fick 4 vitor ersätta två ägg.
Och sen hade vi ju den välsignade (förbannade?) gräddfilen.
Några mandlar eller hasselnötter hade jag nu inte heller hemma, endast cashewnötter. Optimistiskt tänkte jag att de skulle räcka till, men det blev 1/2 dl för lite. (Jag rostade inte nötterna.) Så jag tog en halv deciliter havregryn. Med vetekli, bevars. Ur ett sånt där grönt Nalle-paket. Nyttigt ska det vara. Agavesirap och honung i stället för strösocker och sirap... där fick jag tömt två flaskor till. Vilken bra tömma-skåpet-kaka! Mjölk - check, och smörja formen behövdes inte, jag använde bakplåtspapper. Annars hade jag faktiskt en hel del skorpmjöl att ta till, om det skulle ha behövts.
Kakan var god. ÄR god. Största delen av den är nu i frysen. En underbar lyx att ha kyl och frys även när man är ute i skärgården, trots att jag från början var skeptisk till att vi skulle installera elektricitet.

Och till helgen får det bli jordgubbscheesecake, så att jag blir av med de där arma Digestivekexen...

återvänder

Här har det visst varit stillsamt ett tag. Maj och början av juni råkade bli allmänt jobbiga för mig, och då kändes det naturligt att minska på det som jag kan minska på utan att det får negativa konsekvenser.
Nu har jag varit ledig från ÅA i två veckor, och från gymmet fr.o.m. 1.7. Krafterna börjar återvända. Återhämtning behövs, både dagligen, varje vecka och (åtminstone för mig) i längre perioder ibland. Jag hade inte för mycket att göra i maj och juni, men det blev för splittrat så jag hann inte återhämta mig tillräckligt mellan varven. Plus att diverse motgångar tog på orken och humöret.
Det är så oerhört skönt att vara helt ledig nu. Att få ta dagen som den kommer, och bokstavligen göra så litet som möjligt. Bara hunden och jag och naturen.
[caption id="attachment_5626" align="alignnone" width="960"] Förväntansfulla[/caption][caption id="attachment_5627" align="alignnone" width="960"] Oops, jag glömde ta med mig en kam[/caption][caption id="attachment_5628" align="alignnone" width="4032"] Oorganiserat frukostkaos. Ni missade min smoothie, som smakade bättre än den såg ut...[/caption]
I dag har jag en inte-så-rolig uppgift att ta itu med. Små svarta myror har börjat invadera köksbänken. Små svarta myror får för all del finnas, men inte inne i mitt hus, då råkar de illa ut...

min senaste-lista

...som jag hittade hos Ellen. Jag gillar ju listor, så...

Senaste inkomna sms?

Core ok! (Från gymmet, det hade kommit en gruppförfrågan om vem som kunde ta ett corepass då någon gymkollega var sjuk. Core = kroppens mittparti, man tränar typ mage och rygg.) 

Senaste selfien?

Tja, det var den här det, från i torsdags... den var visst redan på tapeten. 

Senaste presenten du fått?

Hm, det var väl nån julklapp... 

Senaste present du gett?

Det torde ha varit nån Tupperware-pryl och en peng till sonen som fyllde 20 i mars. Pengen var ett bidrag till en "ny" bil. Han köpte en Toyota Corolla för 300 € :)

Senaste smeknamnet?

Jag tror att det är "Vonnen", som en av mina vänner kallar mig. Hon är visst den enda som säger Vonnen med n på ändan.

Senaste musikupptäckten?

https://www.youtube.com/watch?v=kJQP7kiw5Fk (varför får jag inte inbäddat den nu då)

Senaste mat du lagat?

Havregrynsgröt. 

Senaste personen du sovit bredvid?

Den här cowboyen :D

Senaste cravingen?

Tror inte jag har cravat nånting på länge... nå, kanske vin till maten.

Senaste screenshotten?

Minns inte... *letar* 

Ok, det var tydligen den där. Pinsamt dålig. Alltså, dålig såtillvida att jag lyckades få en ram runt bilden. Höh. 

Senaste sporten du utövat?

Hm, jag sportar inte, idrottar inte heller, om du frågar mig... men, antar att det var spinning. I onsdags. Och i morgon bitti är det dags igen. Häremellan har det bara blivit promenader. 

Foto: Maria Frände

Senaste klädinköpet?

En asymmetric hoodie. Vill nån köpa den? Jag beställde den via internet, och den är tyvärr för stor. Jag skulle ha behövt XS, eller möjligen S, det är en stor M. Ärmarna är för långa, och längden baktill är också för lång för mig som är bara 164 cm. 

Senaste Messenger-konversationen?

Inget som jag vill återge här. Den handlar om en väns sjukdom.

Senaste roliga historien?

På jobbintervjun: Intervjuaren: - Hur skulle du beskriva dig själv? Jag: - Helst med ord, men jag har förberett en dans också. 

Senaste personen du träffade?

 Räknas kassörskan vid Sale?

Senaste meningen du sa? 

"Ha det så bra, vi hörs!" eller något i den stilen, som jag sa till pappa i telefon för ett par timmar sedan.