smaskens

Inte så fantasifullt. Men gott. 

Vilken tur jag hade igår när jag var och handlade - den här chokladen såldes för halva priset, och den har hur bra datum som helst. Jag trodde att den kanske höll på att bli för gammal. Synd att jag inte köpte mera. 

Kaffe och choklad gör mig alltid lika glad :)

blommor och fest

Två fotoutmaningar i en, så är jag ikapp. 

I lördags firade vi min mammas 82-årsdag, lite försenat. En födelsedagsmiddag med tre generationer närvarande. Vi var 14 personer, kunde ha varit fler om "alla" varit på plats. 

Blommor som mamma fick. Gula rosor, tulpaner (i det oöppnade blompaketet bakom rosorna), en orkidé - nej, två orkidéer av olika sort. Tulpanerna var planterade med lök och allt i en kruka, och man lär kunna sätta ut dem i blomrabatten senare. Intressant! På fotot syns dessutom en bild av min dotter då hon var i 10-årsåldern. Och en kanna som dottern målat när hon gick en kurs i porslinsmålning. På väggen skymtar också ett större foto av min syster. 

Mamma fick också en söt bukett med pyttesmå rosor.

Finns det hjärterum så finns det stjärterum, vi hade nog kunnat klämma in några gäster till :) Det är min dotter som syns på bilden, och hennes sambo som vänder ryggen åt kameran. Vid det andra bordet skymtar man en av mina systersöner och vår pappa. På väggen kan ni se ett foto av mig i full sambamundering, och på pianot har mamma och pappa radat upp foton av sina barn (vi är två) och barnbarn (de är sex). Ovanför pianot finns en porträttmålning av pappa. 

leka med skuggor

Det var ett svårare tema. I synnerhet som jag tänkte att jag ska använda ett färdigt foto, jag har liksom ingen bra skuggidé just nu...

I brist på bättre lägger jag in en bild som jag tog av misstag :D Det är ju åtminstone lite ljus och skuggor på bilden... 

främlingar

Hundar som är främlingar för varandra kan också komma bra överens... här träffar min Diiva Petras Melvin. Petra har tagit fotot. 

vackert ljus

Nej, jag har inte glömt att blogga, jag har prioriterat annat då jag har varit hos mina föräldrar :) nu får det bli tre raska inlägg så jag hinner ikapp med fotoutmaningen. 

Vackert solljus, eller nåt... Och söta hundar :) 

ord att leva efter

I går glömde jag igen att jag skulle blogga. Det var så fullt upp med annat, och nej, jag steg inte upp fastän jag kom på att jag inte bloggat innan jag somnade. 

Jag slår ihop gårdagens och dagens fototeman: ord att leva efter och djur. 

i min väska

Dagens fotoutmaningstema är onekligen lättare än gårdagens. Men nu är jag för trött för att vidareutveckla ämnet. Det skulle gå att skriva mycket om mitt förhållande till väskor. Hursomhelst, jag vill ha en STOR handväska, så att jag kan ha med mig allt möjligt som kan behövas. 

Väskan

I väskan. En hel del som kan behövas, men t.ex. våtservetter och/eller handsprit tycks saknas. Jag undrar var pennan som hör till den blåa korken är... 

"I min plånbok" eller "i min almanacka" kunde vara fototeman i sig :)

macro

Jag fick lov att googla vad macro är om jag skulle kunna fotografera nåt sånt. Det kan visst betyda olika saker, men en betydelse är att man fotograferar något på riktigt nära håll. Vilket inte funkar så bra med en telefonkamera. Men jag gjorde det ändå. Fotograferade en macrobild av min stickning :)

Kanske morgondagens tema blir lättare... :)

självporträtt utan ansikte

Min tatuering. Den fula ankungen, som var en svan. Som hittade en annan svan, och fick fyra barn, symboliserade av de röda näckrosorna. 

slukade ljudböcker

Petra ville veta vilka ljudböcker jag slukar, och det är måååånga. De få ljudböcker jag köpt har jag tappat bort då jag bytte dator. Jag lyssnade på ljudböcker för första gången för flera år sen, då jag ovanligt nog var sjuk och hade feber och inte orkade läsa. Det kändes så praktiskt att kunna ladda ner en ljudbok, betala och sen ligga i sängen och lyssna. Efter det blev det en lång paus med ljudbokslyssnandet. Ända tills jag blev sjukskriven för burnout. I början orkade jag ingenting. Det var en utmattningsdepression som var väldigt fysisk. Jag var uppe och åt, duschade och gick på wc, därutöver låg jag bara och sov eller tittade ut genom fönstret. Men, sen när jag började orka "göra nånting" var det där "nånting" att lyssna på ljudböcker. Ibland somnade jag från boken, men det gjorde inget. Jag minns inte så mycket av innehållet i böckerna, men det kändes ändå bra att ligga där och lyssna. Då lånade jag strömmade ljudböcker via biblioteket. Nackdelen var att man inte fick låna fler än tre per vecka. Så småningom kom jag på att jag ju är kund vid flera bibliotek, och ett tag hade jag tillgång till sex böcker per vecka. Men, tydligen är det dyrt för biblioteken och plötsligt fick man låna bara en per vecka från ett bibliotek, och om man inte gillade boken måste man ändå vänta en vecka innan man fick låna en ny. Det var då jag började prenumerera på ljudböcker, via Adlibris Mondo, som inte finns längre. När den tjänsten upphörde övergick jag till Storytel, som jag fortfarande prenumererar på. 9,90 per månad kostar det. Om man tänker på vad det kostar att köpa en bok är det definitivt lönsamt för läsaren att prenumerera, man får lyssna på/läsa elektroniskt hur många böcker som helst... Författaren kanske hellre vill sälja böcker styckevis, men... jag gillar ändå det här systemet. 

Det blev nämligen så att jag fortsatte lyssna på ljudböcker också fastän jag började orka vara uppe lite längre stunder. Så småningom började jag klara av att sticka enkla sockor, vilket jag fortfarande gör, och då är det mysigt att lyssna på en bok samtidigt. Jag vill inte titta på tv, det är för oroligt och för många intryck samtidigt, men lyssna på en bok och sticka går bra. Däremot klarade jag inte av att t.ex. laga mat och lyssna på en bok samtidigt. Nu kan jag städa, laga mat, promenera osv. när jag lyssnar på ljudböcker, vilket har lett till att det går åt fler och fler böcker :) allt medan jag går där i min egen värld och stänger omgivningen ute för att sen orka med den ett tag igen. Och jag stortrivs med att ha det så här, att vara lite excentrisk och inåtvänd och osocial. 

Ja, vilka böcker har jag lyssnat på? Här är min bokhylla i Storytel, de övriga böckerna har jag inte listade. Listan börjar med den jag lyssnade på först, de nyaste kommer alltså sist.

1. Sov gott -tryggt och helande - vägledd självhypnos med Deltavågor av Annalena Mellblom
2. Utmarker av Arne Dahl
3. Dödsängeln av Mats Ahlstedt
4. Violinisten av Mats Ahlstedt
5. Den röda damcykeln av Mats Ahlstedt
6. Mordet på Ragnhildsholmen av Mats Ahlstedt
7. Dömd för livet av Mats Ahlstedt
8. Dockmakarens dotter av Mats Ahlstedt
9. Trasdockorna av Mats Ahlstedt
10. När inget annat återstår av Mats Ahlstedt
11. Pythians anvisningar av Håkan Axlander-Sundqvist
12. 80 grader från Varmvattnet av Karin Alfredsson
13. Ondskans spår av Mats Ahlstedt
14. Klockan 21:37 av Karin Alfredsson
15. Den sjätte gudinnan av Karin Alfredsson
16. Dans med en ängel av Åke Edwardson
17. Låt det aldrig ta slut av Åke Edwardson
18. Himlen är en plats på jorden av Åke Edwardson
19. Jukebox av Åke Edwardson (den lyssnade jag faktiskt inte på så länge, den motsvarade inte mina förväntningar. Annars brukar jag läsa ut en bok om jag börjat läsa. Jag tror att påbörjade böcker jag inte läst ut kan räknas på en hand.)
20. Segel av sten av Åke Edwardsson
21. Rum nummer 10 av Åke Edwardson
22. Vänaste land av Åke Edwardson
23. Den sista vintern av Åke Edwardson
24. Hus vid världens ände av Åke Edwardson
25. Tiggaren av Sofie Sarenbrant
26. Marconi Park av Åke Edwardson
27. Silverapostlarna av Jan Mårtenson
28. Vågspel av Ann Rosman
29. Blindgång av Jørn Lier Horst
30. Rop från långt avstånd av Åke Edwardson
31. Midnattsflickor av Jonas Moström
32. Singöspionen av av Anders Gustafson och Johan Kant
33. Mordbrännaren av Anders Gustafson och Johan Kant
34. Det andra ansiktet av Mari Jungstedt
35. Sol och skugga av Åke Edwardson
36. Blind gudinna av Anne Holt
37. Saliga äro de som törsta av Anne Holt
38. Demonens död av Anne Holt
39. Prio ett av Emelie Schepp
40. Flickan med snö i håret av Ninni Schulman
41. Pojken som slutade gråta av Ninni Schulman
42. Svara om du hör mig av Ninni Schulman
43. Vår egen lilla hemlighet av Ninni Schulman
44. Välkommen hem av Ninni Schulman
45. Låt det som varit vila av Marianne Cedervall
46. Svärmödrar utan gränser av Anna Jansson
47. Låt mig ta din hand av Tove Alsterdal
48. I tystnaden begravd av Tove Alsterdal
49. Kvinnorna på stranden av Tove Alsterdal
50. Vänd dig inte om av Tove Alsterdal
51. Smultron, bröllop och död av Kristina Appelqvist
52. Sov du lilla videung av Cilla och Rolf Börjlind
53. Den tredje rösten av Cilla och Rolf Börjlind
54. Svart gryning av Cilla och Rolf Börljlind
55. Arton grader minus - Del 1 av Stefan Ahnhem
56. Arton grader minus - Del 2 av Stefan Ahnhem
57. Djävulsdoften av Mons Kallentoft
58. De underkända av Michael Hjorth och Hans Rosenfeldt
59. Tills bara aska återstår av Lisa Bjurwald
60. Kaninjägaren av Lars Kepler
61. Utan eko av Anne Holt
62. Prinsessan av Tomas Arvidsson
63. Andras Pengar av Tomas Arvidsson
64. Den poetiska hunden av Tomas Arvidsson
65. Dubbelstöten av Tomas Arvidsson
66. Enkelstöten av Tomas Arvidsson
67. Pastor Viveka och tanterna av Annette Haaland
68. Pastor Viveka och hundraårsjubileet av Annette Haaland
69. Dödlig avundsjuka av Ramona Fransson
70. Bakstöten av Tomas Arvidsson
71. Mareld av Dennis Karlsson
72. Havskatten av Ann Rosman
73. Dödlig åtrå av Susanne Ahlenius
74. Dödligt dubbelspel av Susanne Ahlenius
75. Det hänger en ängel ensam i skogen av Samuel Bjørk
76. Ugglan dödar bara om natten av Samuel Bjørk
77. Bara ett liv av Sara Blædel
78. De bortglömda av Sara Blædel
79. Dödsstigen av Sara Blædel
80. Prästens lilla flicka av Susan Casserfelt
81. In i minsta detalj av Kristin Emilsson
82. Tryggare kan ingen vara av Dag Öhrlund
83. Besökaren av Dag Öhrlund
84. Där inga ögon ser av Dag Öhrlund
85. En nästan vanlig man av Dag Öhrlund och Dan Buthler
86. Grannen av Dag Öhrlund och Dan Buthler
87. Återvändaren av Dag Öhrlund och Dan Buthler
88. Uppgörelsen av Dag Öhrlund och Dan Buthler
89. Erövraren av Dag Öhrlund och Dan Buthler
90. Hämnaren av Dag Öhrlund och Dan Buthler
91. Motvind av Dag Öhrlund och Dan Buthler
92. Flickan under jorden av Elly Griffiths
93. Janusstenen av Elly Griffiths
94. Huset vid havets slut av Elly Griffiths 
95. Känslan av död av Elly Griffiths
96. En orolig grav av Elly Griffiths
97. De utstötta av Elly Griffiths 
98. De öde fälten av Elly Griffiths är den bok jag lyssnar på för närvarande. 

Nästan 100 boktips, om du så vill! Inlägget är inte sponsrat av Storytel :D 

känslor

Så svårt att fotografera känslor. Som så ofta tänker jag på min hund <3 18="" :="" annars="" att="" av="" bild="" blir="" blogg100-inl="" collage="" d="" dag="" dess="" det="" eller="" f="" familjemedlem="" fattat="" form="" fotografera="" foton="" funkar="" g="" gammal="" gg="" gon="" ha="" hands="" har="" henne="" i="" igen="" inte="" iphoto="" jag="" kade="" kunde="" kunna="" l="" macanv="" macbook="" med="" men="" min="" missar="" n="" ndare="" ngre="" nr="" nt="" och="" oss.="" p="" program="" r="" ra="" redan="" redigera="" s="" skaffa="" skulle="" som="" t="" ta="" till="" tips="" tt="" tta="" uppdatera.="" ute="" vad="" var="" vet="" vilja="" vitt="">

Ah, jag hittade en Photo Collage Maker på App Store... nu ska vi se om internätet vill samarbeta med nerladdningen, det brukar kunna vara si och så med den saken. 

"the file could not be uploaded" för att den är fel format :( när jag hade gjort ett collage...

Nå, vi drar till med samma bild som jag hade på fb idag. Min kära hund. Det är svårt att beskriva de känslor man har för ett kärt husdjur, men varma, det är de!

en god vana

För en bokälskare måste det ju vara en god vana att läsa. Förutom alla ljudböcker som jag slukar har jag de här böckerna på kö just nu.

Hela fyra böcker av finlandssvenska författare. Kärleksbitar och Glimtar av närvaro av Alexandra Sandbäck. Dånet i ett ensamt öra av Birgitta Boucht och Vonne och Marie av Christel Sundqvist. Jag brukar inte fundera så mycket på varifrån författaren är och om hen är man eller kvinna, men nu råkar jag ha tre finlandssvenska författare på gång.  

Ytterligare två finländare: Sinuhe egyptiern av Mika Waltari och Kauluksessa kultainen hämähäkki av Seija Leivo. 

En norsk bok i svensk översättning: Brudkistan av Unni Lindell. Det är väl den bok i högen som främst motsvarar "böcker jag oftast brukar läsa", m.a.o. kriminalromaner. 

Så har jag lånat den andra av Anaïs Nins dagböcker av min vän Haje. Jag blev överförtjust i den första. Den som ändå kunde skriva så där <3 nbsp="" p="">

Sist men inte minst, håller jag på att läsa om Den svarta opalen av Victoria Holt. Jag vet att jag har läst den förr - det var väl på 90-talet som jag slukade allt jag kom över av Victoria Holt, men trots att jag har läst halva boken nu minns jag ingenting. Ibland är det bra att vara glömsk, så kan man njuta av samma bok flera gånger med en känsla av nyhetens behag :)

Läsning är verkligen en vana jag kan rekommendera. (Vill du köpa min debutroman? Hehe. Hör av dig i så fall!) 

teknologi

Voj suck, och det ska jag komma på halv tio på kvällen, då jag ofta redan ligger i sängen... det blir ett sånt där fantasilöst, kort inlägg ikväll. 

Informationsteknologi. Bra ti ha, skit ti va utan. 

silhouette

Nä. Det är bara att konstatera att jag inte lyckades fotografera nån siluett. Inte heller lyckades jag pimpa fotot så att det skulle se ut som en siluett. 

Min tanke var alltså följande: om jag släcker lampan, så kommer det in svagt ljus från fönstret. Då syns kanske bara konturerna av lampan på fotot, så att det ser ut som en lampsiluett. Elo naa. 

Så blev det inte. Det ser ut som en vanlig lampa vid ett vanligt fönster, inget speciellt alls. Men jag gjorde i alla fall ett litet försök. 

linjer

Åtminstone med lite god fantasi. Utsikten från fönstret i mitt arbetsrum. Ett fönster som inte vetter ut-ut, utan bara ut mot den s.k. foajén. Ändå finns det persienner i fönstret. Trots att varken sol eller måne kommer åt att lysa på mig. Är det månne tänkt att jag ska kunna skydda mig mot insyn, ifall någon nyfiken person på E-sidan inte har annat att göra än att stå på balkongen (jo, det ser ut som en balkong, fast det är inomhus) och spana på mig där jag skymtar bakom skärmarna?

Speglade linjer av lysrören i taket i mitt arbetsrum, och av bokhyllorna. Linjer som bildas av fönsterbågarna, fönstersmygen och av den där balkongen snett mittemot. Av trapporna, av de stora "persiennerna" i fönstret som faktiskt på riktigt är ett fönster. Utåt, alltså. Där kommer lite dagsljus in och skiner nästan in till mig också. Eller inte skiner. Men droppar, om man kan tänka sig att sken kan droppa. I dag är det också extra linjer i foajén, då någon dekorerat utrymmet med ballonger, sammanbundna med snören. Undrar vem som har firat vad? 

välbefinnande

...är dagens fotoutmaningstema. Återigen borde jag ha kollat på temat redan på morgonen, jag kunde ju ha fotograferat något vid gymmet eller under mina zumbatimmar i kväll. För, träning ger mig verkligen välbefinnande. Och jag blir extra glad t.ex. när någon kund är första gången på min timme och tycker den är bra, och t.o.m. frågar om jag håller flera timmar <3 dag.="" det="" h="" i="" nbsp="" nde="" p="">

I stället för att bjuda på något halvdåligt raskt taget foto väljer jag att lägga in ett foto som togs i höstas av Maria Frände, när jag behövde bilder till mina hemsidor. Hm, jag borde nog uppdatera och byta ut bilderna... fastän de är bra :)

  

Foamrollern, den är bra för välbefinnandet. Hunden också (observera svansstumpen till vänster :) ). Annat som är utmärkt för välbefinnandet, när jag vill koppla av, är ljudböcker, yoga och stretching. Love them! 

solnedgång

Ojdå, jag höll på att missa dagens fotoutmaningstema - solnedgång - eftersom jag kollade förteckningen så sent. Det blev snarare en efter-solnedgångsbild. Rätt trevligt med en sån också. Lite sned horisont, men int tar vi he så hårt. En liten skymt av hunden i sin reflexväst, snötäckta åkrar, några moln och hus med välkomnande ljus i fönstren. Byn i mitt hjärta. 

svart och vitt

Blommor är egentligen finast i färg. Samtidigt tycker jag att det är så fint att se dem i svartvitt, nyanserna blir tydliga på ett annat sätt. 

Den här buketten fick jag av mina föräldrar igår, fastän det var yngste sonen vi firade. Tänk att han redan är 20 år <3 p="">

barndomsminne

Ooops, så det kan gå. Jag glömde skriva något blogginlägg dag 10, dvs. i förrgår. Jag kom på det när jag redan gått och lagt mig, och så viktigt är varken fotoutmaning eller blogg100 att jag skulle ha stigit upp och satt på datorn. (Blogga med mobilen är alldeles för påtot, det vill jag inte göra.)

Tyvärr har jag rätt få bilder i form av fotografier från min barndom. Vi hade ingen kamera. I något skede fick vi överta en av min gudfars kameror, men vi hade ingen blixt till den, och tja, det blev inte mycket fotograferat. Samma gäller när jag var tonåring, ung vuxen och nybliven mamma - vi hade ingen egen kamera, och de foton som är tagna med nån annans kamera är av dålig kvalitet. 

Men här kommer i alla fall ett bleknat fotografi från när jag var 5 år, skulle jag tro. Jag antar att det är gudfar som tagit fotot. Jag fick den där hoppkängurun av mina gudföräldrar. Det ser ut att vara vår, vilket är lite ovanligt - mina gudföräldrar kom oftast "hem" från Sverige på sommaren. Fotot är taget på min mommos och moffas gård.

Pappa har hatt och jag har kjol... ok, pappa hade ofta hatt på den tiden. Däremot trodde jag inte att jag hade kjol så ofta, men de få foton som finns av mig från den tiden tyder på motsatsen. Hursomhelst minns jag att jag gillade mörkblå strumpbyxor, som jag också har på fotot. Blått har alltid varit en av mina favoritfärger, ibland ljusare, ibland mörkare. Och jag minns faktiskt att jag gillade mörkblått bäst när jag var under skolåldern. Då jag föreställde mig en riktigt fin bil, var den alltid mörkblå. Så mörkblå att den nästan var svart, men att man ändå såg att den var blå. 

Undrar om pappa faktiskt gick klädd i mörk kostym, vit skjorta och slips sådär för det mesta på den där tiden? Jag har ett annat foto från samma vår, där mamma och pappa är i trädgårdslandet, lika formellt klädda :D Kanske de hade varit nånstans och inte bytt om då de kom hem (typiskt för min gamla kärnfamilj)? Eller, var det söndag? Inte för att jag minns att vi skulle ha haft "söndagskläder", fastän många andra hade det på den tiden. Vi gick sällan i kyrkan. Enda gången jag minns att jag var i kyrkan när jag var under skolåldern var på fammos begravning. Då uppförde jag mig illa, ville gå till fammo som låg framme i kistan, och blev sur då jag inte fick. Så sen när faffa dog två år senare fick jag inte följa med på begravningen. Åtminstone är det så jag minns saken. Jag var 3 respektive 5 år när mina farföräldrar dog, så det är svårt att säga hur mycket jag faktiskt minns. Mommo och moffa fick jag behålla längre <3 nbsp="" p="">

Hursomhelst var det roligt att ha den där kängurun. 

från håll

Dagens fotoutmaning är inte så lätt. "Från håll", det tolkar jag som att man ska zooma något som befinner sig rätt långt bort. Till exempel. Och det brukar inte funka så bra med en mobilkamera. Inte för att det funkade bra med min Olympus heller. 

Delvis kan det vara kameran som är problemet, delvis jag. Jag är så darrhänt. Det syntes idag när jag försökte fotografera från håll, bilden i telefonen vibrerade hela tiden. - Äh, tänkte jag och tryckte av ändå.

Österbottniska åkrar med lador. Undrar hur länge sådana kommer att finnas kvar? <3 p="">

närbild

Mitt kortaste blogginlägg nånsin? En bild av min kvällsgröt. 

besatthet

Besatthet. Besatthet? Besatthet... hur fotograferar man besatthet...

Jag funderade på om jag skulle traska in till nån affär i centrum och se om jag skulle få tag på en parfym som heter Obsession. Bara för att fotografera, alltså. Ingen idé att köpa parfym, jag använder sånt så sällan. Fast det där Obsession låter onekligen lite lockande. Som parfym, alltså. Annars tycker jag faktiskt att det där med besatthet eller att vara besatt låter lite läskigt. 

Nu är det förstås inget som säger att man måste hålla sig till sanningen i en fotoutmaning. Eller att "sanningen" måste vara personlig. Alltså, jag behöver ju inte vara besatt *ryyys* för att kunna fotografera besatthet, eller hur? Folk kan väl vara besatta av allt möjligt. Eller heter det fetischism då, och inte besatthet? Kanske fetischism ändå är nåt annat. Som  när en av mina vänner råkade ha gummistövlar på sig på sin profilbild på facebook och fick en vänförfrågan av en okänd man som hade en... faiblesse för gummistövlar... 

Om jag har varit besatt av något, så har det kanske varit av att bli gravid. Att vänta, föda och sköta små barn. Stora barn är för all del också trevliga att ha. Lyckligtvis, för det går ju inte att föda barn i all evighet. (Tyvärr, eller tack och lov.)

Och nu har jag ju ingen bebis till hands att fotografera. Inte ens något stort barn i närheten just nu. Det blir till att gräva fram nån gammal bild. 

Äsch. Inte hittar jag nån bra bebisbild. I brist på andra besattheter får det bli lite husdjur. Ett hem utan katt är bara ett hus. Och sen jag fick min första hund känner jag att jag aldrig vill vara utan hund igen.

Våra finisar. Katten Fluffis till vänster, katten Markoolio uppe till höger och hunden Diiva nere till höger. 

mörkret

Mörkret är svårt att fånga på bild. Eller, förstås kan man t.ex. stänga in sig i badrummet och knäppa en svart bild utan blixt. Men det låter inte så... roligt. Så jag föreställde mig att jag skulle ta en bild genom Vasahemmets fönster för att visa att det aldrig är riktigt mörkt i stan med all belysning. Bilden blev inte riktigt som jag tänkt, men den blev så intressant i sig att jag använder den ändå. 

Jo, visst syns gatan utanför genom persiennerna. Men samtidigt fångade telefonkameran också en spegelbild av rummet innanför. Soffbordet med den mörkblå fruktskålen. Matbordet med min kvällsgröt i en randig skål. Klockan på väggen. 

Det är fortfarande mörkt om kvällarna, men om morgnarna har det blivit ljust. Jag gillar ljuset, fast jag inte längre är rädd för mörkret <3 nbsp="" p="">

något grönt

Något grönt ska man komma med under fotoutmaningens femte dag. Eftersom även denna dag har varit full av program, började jag spana in gröna saker genast på morgonen. Skulle jag fotografera tallbarr? Gurkskivor?

I stället blev det "välkommen till Solvalla"-skylten. Den är ju grön, och tolkningen av något grönt är fri. 

Det känns skoj att än en gång i sitt liv presentera sig som studerande när man ska betala lunch. För jo, vi får äta lunch till studerandepris vid Norrvalla och Solvalla trots att vi inte är studerande för grundexamen. Men det är inte ett sånt där jättebilligt lunchpris med FPA-stöd, nån måtta får det ändå vara :p

Grönt ljus blev det också för mig efter dagens tentamen. Nu har jag nått första deletappen av fem när det gäller FISAF PT-utbildningen och kan kalla mig FISAF Fitness Assistant. Det känns bra!

moln

Dagens tema är moln. Dessvärre har jag inte haft tillfälle att vara utomhus och fotografera moln idag. PT-utbildning för hela slanten. Vi har varit vid Espoon Arena och haft praktiska övningar + lite teori från 9 på morgonen till nästan kl. 19 på kvällen. Det tog en god stund att ta sig dit från Solvalla också. Bara för att någonting hör till Esbo kan man inte förvänta sig att det ska gå att promenera från punkt A till punkt B. Det kan man förresten inte förvänta sig i Korsholm heller, för jämförelsens skull. Om man tänker sig att Solvalla skulle finnas i Västerhankmo, så skulle Arenans gym finnas... i Solf, kanske. 

Nåja, vi har haft en bra dag, och nu är jag trött och virrig och letar efter någon gammal bild med moln på. 

Det fick bli en bild från april 2016. Playa del Inglés <3 2017="" att="" av.="" av="" bara="" bergen.="" bli="" d="" dag.="" del="" det="" detta="" dis="" dit="" en="" enstaka="" f="" faktiskt="" far.="" form="" fr="" g="" ha="" har="" hel="" i="" igen...="" inte="" jag="" jobb="" kanske="" kr="" l="" lediga="" ledigt="" lite="" lyckas="" m="" maken="" med="" men="" mer="" mig="" moln="" n.="" n="" nbsp="" ng="" nga="" nnu="" och="" ocks="" olika="" p="" pengar="" planering.="" r.="" r="" rna="" rre="" s="" samtidigt="" skulle="" sm="" sparade="" sta="" t.ex.="" ta="" tta="" tv="" utan="" v="" vad="" vara="" varje="" veckor="" ver="" vi="" vill="">

Så nu får jag hålla till godo med inhemska moln... och låta de kanariska molnen vila till en annan gång. 

från en hög (syn)vinkel

I det här fallet från ett fönster. Eller en dörr. Kallas det kanske "franskt fönster", när det liksom är en balkongdörr, fast utan balkong? En dörr som man kan öppna och släppa in massor av frisk luft igenom. En dörr, där man kan stå och luta sig över ett räcke och låtsas att man står på en balkong. 

Det franska fönstret finns i mitt rum vid Solvalla idrottsinstitut. Hit kom jag i går kväll, när det var mörkt. Jag hade bokat rum, och valde att ta taxi från Esbo station i stället för att vänta nästan en timme på bussen. Det funkade utmärkt. Tack och lov för det finländska taxiväsendet! En varm bil tar en problemfritt dit man ska, taxametern visar vad det kostar, och man får automatiskt ett kvitto. Taxin tog mig till receptionen, som visade sig vara obemannad för ögonblicket. Jag stod och tittade på ett telefonnummer som man ombads ringa (ingen sån där pling-klocka här, inte), när jag plötsligt fick syn på ett kuvert med mitt namn på. Ser man på, där fanns min rumsnyckel, och en kartskiss över området med rätt hus inringat.

Sen var det en annan sak att den där kartskissen inte är särskilt detaljerad. Jag gick fel tre gånger innan jag hittade rätt. Men, hittade rätt, det gjorde jag, och kände mig belåten då nyckeln passade till dörren som finns där nedanför mitt fönster. Man kom in i ett ljust trapphus, glasväggarna skymtar till höger på fotot. På väggen fanns en skiss över byggnaden. Jag hann bara börja studera skissen, så kom en vänlig man och undrade vart jag ska. Jag tittade på nyckeln, och han sa att jag skulle gå uppför trappan och sen till höger. Där var rummet, första till höger.

Och nu har jag sovit. Jag hoppade faktiskt över frukosten. Den ingår inte i priset, och jag vet inte var den serverades... men det står Matsal på två ställen på "kartan" så jag antar att det skulle ha varit på något av dessa. Nu är det dags för lunch, och jag tror att jag vet vilken matsal som gäller... 

Studierna börjar kl. 12, och sen håller vi igång hela helgen....

från en låg (syn)vinkel

Eller "ur hundperspektiv".

Den Stora Vakthundens favoritplats. Här står hon, en stor del av dagen, med sitt självpåtagna uppdrag att inte släppa en j*vel över bron. Ve den som vågar vara ute och promenera, i synnerhet om vederbörande är en hund eller en katt. Ve den som stannar vid postlådorna för att ta en pratstund med grannen. Det är illa nog att de har mage att gå dit för att hämta sin egen post. Ve den som framför konstiga fordon längs vägen, de är extra misstänkta. (För vad? undrar en otacksam matte.) Konstiga fordon, det är t.ex. barnvagnar, hjulsparkar eller pulkor. Barnvagnar och pulkor är extra otäcka, eftersom de brukar innehålla såna där små opålitliga varelser som Flocken definitivt måste skyddas från. 

Bilar kan för all del få köra förbi. Så länge de hålls ute på byvägen. Men, de har inget i vår uppfart att göra! Verkligen inte. Man kan aldrig lita på om de faktiskt är på väg till någon av grannarna, det händer ju faktiskt att någon kommer HIT. Traktorer är inte heller något vidare, dem vill vi inte ha här. Ibland påstår matte att "det är bara husse", när nån traktor kommer dundrande. Den Stora Vakthunden är skeptisk. Jo, hon har ju faktiskt sett att husse klivit in i nån traktor nån gång. Men det brukar vara en paketbil som kommer, om det är husse. 

Allra värst är snöskotrarna. De borde definitivt förbjudas. En gång lyckades Den Stora Vakthunden faktiskt smita och jaga bort en sån. Då var hon nöjd. Att Vicke, som körde skotern, inte ens hade märkt att han hade en Stor Vakthund i hasorna då han for hem, var hon lyckligt ovetande om. 

Det är inte lätt att vara En Stor Vakthund. Men vem har sagt att livet ska vara lätt. Nu for grannen Lotta nånstans med bilen. Det må vara hänt. Så länge hon inte kommer tillbaks. Den Stora Vakthunden suckar och lägger sig på golvet. 

#blogg100 och självporträtt

Så är det dags igen för #blogg100. Ett blogginlägg om dagen i 100 dagar, från och med första mars. Jag brukar inte lyckas, men vill vara med ändå :)

Det kan ju inte vara så svårt. Läsa lite mindre vad andra har skrivit, och skriva lite mer själv i stället. Och t.ex. nappa på ytterligare en utmaning, så behöver jag inte fundera så mycket på vad jag ska skriva om. 

Men, en fotoutmaning, det går ännu sämre ihop med mig än vad "blogga i 100 dagar i sträck" gör. Och jag som tänkte att jag ska skriva dagens blogginlägg varje (?) morgon när jag äter frukost. Då är det inte så smart att börja med "självporträtt".

Alltså är det Carolines fel att ni får stå ut med (ännu) en bild där jag har pyjamas och morgonrock, är okammad och osminkad och omornad. Bara så ni veit ;)

 

Och jag har fortfarande inte hittat något nytt senilsnöre till mina glasögon. Såna finns INTE vid Prisma, fast mina fb-vänner påstår det... Jag tycker så mycket om det här rosa som jag har, men det börjar bli så nött, den rosa metallic-färgen har nästan försvunnit från flera av "pärlorna" *snyft*. Det är köpt på Tiimari, och Tiimari finns inte längre...